Annons

Annons

Annons

krönikaVetenskapskrönikor

Amy Loutfi
AI i framtiden blir vad vi vill att den ska vara

Sensorer i hemmen som övervakar allt vad vi gör? Fantasier, ett intrång i den personliga integriteten, alldeles för dyrt – rena science fiction!

Så kunde det låta. Nu när vi har facit kan jag konstatera att de förutsägelser vi gjorde om framtiden för AI inte var science fiction.

Text

Det här är en krönika.Analys och värderingar är skribentens egna.

”Robotar kommer inte att ta alla våra jobb, men några av dem. ” Kring detta kretsar denna krönika skriven av forskaren Amy Loutfi. Arkivbild.

Bild: Erik Björklund

Annons

Fakta

Tio forskare skriver i NP

► Tio olika forskare från Örebro universitet skriver krönikor i NA på fredagar, inom en rad varierande områden. Idag är det AI-forskaren Amy Loutfis tur. Hon forskar på samspelet mellan artificiell intelligens och människan. Nästa vecka är det kriminologen Susanne Strands tur att publicera krönika.

Som forskare reser jag genom tiden. Jag kan blicka tillbaka i ett försök att bättre förstå orsaker och jag kan stanna i nuet. Eller så kan jag försöka se in i framtiden. För mycket av forskningen inom teknik handlar om att se framåt. Vi frågar oss ofta vilka problem vi kan förutse i framtiden – och vilka lösningar vi behöver. En forskare kan ligga fem, tio, femtio eller ännu fler år framåt i tiden, beroende på vilken typ av frågor vi vill ställa.

Annons

Ett exempel – i början av 2000-talet handlade vår forskning mycket om hemautomation, som dagens smarta hem som kan styras digitalt på distans. Redan då förutsåg vi hur enkla sensorer – rörelsedetektorer, fuktsensorer och i vissa fall kameror – skulle kunna användas för att få en djupare förståelse för människors beteende i sina hem. Vi visade bland annat hur AI kan använda dessa sensorer för att avgöra om någon har ramlat, eller notera avvikande beteenden hos människor.

Annons

Efter några år var vi redo att testa våra metoder i riktiga hem. Tillsammans med Örebro kommun och andra kommuner över hela Europa provade vi vår teknik. Vi möttes av många frågor – och ibland skepsis. En vanlig fråga var vem som skulle vilja ha sensorer i sitt hem.

Andra invände att tekniken kommer att kosta för mycket, så få kommer att ha råd. Dessa frågor och farhågor är rimliga att ta i beaktande. Men – vår forskning handlade om att visa på möjligheterna. Vi förutsåg redan då de utmaningar som sjukvården hade att vänta – och därmed behovet av automatisering som stöd i hemsjukvård. Det var kanske fantasier en gång, men ingen science fiction.

Låt oss snabbspola fram till idag. Vi ser nu att säkerhetsföretag erbjuder samma typ av sensorer som vi jobbade med. De flesta kan du köpa i vilken lokal specialbutik som helst. På Örebro universitets campus finns idag sensorer som registrerar rörelse i alla offentliga utrymmen.

Ibland överskattar vi förstås tekniken. Backa återigen tjugo år tillbaka. Då trodde vi att problemen med att få robotar att hantera föremål skulle kunna lösas. Idag kan robotar sätta ihop en bil i en fabrik. Men om du vill att samma robot ska vika en t-shirt snyggt, så blir resultatet en skrynklig hög av tyg. Förklaringen är att t-shirten är mjuk och att tyget rör sig på ett oförutsägbart sätt, till skillnad från att montera en vindruta inom en given ram på en bil.

Annons

Tillbaka till framtiden och vad som kan tänkas hända under de kommande tio till femton åren. Jag tror att det ord som bäst beskriver det kommande decenniet är ”kompetensbrist”. Den förutsägelsen fanns redan före pandemin. Konkurrensen kommer att hårdna om den arbetskraft som har utbildning och kunskap som matchar efterfrågan.

Annons

Automatisering kan hjälpa till med att lösa en del av problemen. Det ser jag som ett sätt att möta den oro som finns. Jag har tappat räkningen på alla de gånger jag har hört "när tar robotarna alla våra jobb?" eller "mitt jobb kan inte ersättas med en robot". Som svar brukar jag säga att vi båda har till hälften rätt.

Robotar kommer inte att ta alla våra jobb, men några av dem. Ett enskilt jobb kanske inte kan automatiseras, men vissa delar. Ta exemplet med en radiolog, röntgenläkare, som är beroende av medicinska bilder för att diagnostisera och behandla sjukdomar. Om du bryter ner de uppgifter en röntgenläkare gör får du en lång lista. Av dessa uppgifter kan AI med största sannolikhet göra ett litet antal.

Så det är korrekt att säga att AI kommer att ändra radiologin. Men AI kommer aldrig att ersätta radiologen. Samma gäller de flesta jobb idag. En bra liknelse är stavningskontroll, som påverkar hur vi skriver. Men vi gör själva det mesta jobbet med att formulera oss.

På Örebro universitet förbereder vi oss för de kommande tio till femton åren inom AI och automation – och vi ser en framtid med samverkan mellan människan och maskiner. Det medför att vi behöver utveckla metoder för AI att arbeta med och för människor. Det är vad vi idag gör i många forskningsprojekt. Vi har också en företagsforskarskola med tio doktorander som arbetar med industrin om hur nästa generations AI ska fungera som en kollega och inte som en konkurrent. Gruvor, lager, hälso- och sjukvård, smarta städer, flygplatser och fordon under vatten är arbetsplatser där människor och maskiner kan samarbeta.

Annons

Annons

Även om vi forskare som tidsresenärer kan tillbringa mycket tid i framtiden, påminns jag ofta om orden från en av 1800-talets kritiska tänkare, Theodore Hook, som sa: "det bästa sättet att förutsäga framtiden är att uppfinna den".

Vad är framtiden för AI och robotik? Svaret är enkelt – den är vad vi vill att den ska vara!

Fakta

Fakta:

►AI Competence of Sweden är ett stort initiativ bland många svenska universitet som erbjuder kurser på alla nivåer: www.aicompetence.se
►På Örebro universitet har vi ett program som heter SMARTER som erbjuder korta kurser till proffs på avancerad nivå: www.oru.se/smartare

Fakta

Amy Loutfi

►Ålder: 43 år.

►Född: I New Brunswick, Kanada.

►Forskningsområde: Artificiell intelligens.

►Kuriosa: Amy älskar historia, musik, film – och har vid ett tillfälle paddlat kajak från Örebro till Stockholm på åtta dagar.

Amy Loutfi forskar på samspelet mellan artificiell intelligens och människan. Arkivbild

Bild: Robban Andersson

Annons

Annons

Nästa artikel under annonsen

Till toppen av sidan