Vi behöver dricka mellan 1,5 och 2 liter vatten om dagen. Men det behövs mer än tusen gånger så mycket för att producera maten vi äter varje dag. Världens snabbt minskande tillgång på färskvatten är därför något som berör oss alla.

Nötkött är en värsting. Det krävs 15 000 liter vatten för att producera ett enda kilo benfritt nötkött. Vegetarisk mat minskar behovet av vatten med i snitt 30 procent. Men – om vi byter kött mot mandel och avokado så kan det snarare bli värre. Var livsmedlet är producerat spelar roll. Och det är skillnad på vatten och vatten.

För det första är 97 procent av allt vatten på jorden salt och det kan vi varken dricka eller odla med. Om vi inte avsaltar det, och då krävs stora mängder energi. Av de tre procent som är sötvatten är det allra mesta ännu så länge bundet i glaciärer. Det är bra, för då kan smältvattnet i jämn takt förse miljarder människor som bor längs floderna vid Himalaya och andra bergsmassiv med vatten. Problemet är att glaciärerna nu smälter fort och leder till översvämningar i bördiga deltaområden. Det gör att saltvatten tränger in och att floderna torkar ut när glaciärerna krymper.

Bara en enda procent av allt vatten finns i sjöar, floder eller är grundvatten. Hälften av det vattnet använder vi människor redan, och den allra största delen går till att bevattna grödor. Detta är det blå vattnet, som behövs till så mycket, framför allt till att ge världens befolkning rent dricksvatten och mat.

Idag varnar forskare för att vi håller på att tömma planetens stora reservoarer av färskvatten, vatten som lagrats i tusentals år. Mer vatten behövs när det blir varmare och torrare i redan torra områden. Det är områden som varit hela världens kornbodar, som slätten i Ukraina och områden i Asien och i Amerika.

På många platser når floderna inte längre haven. Till och med sjöar kan försvinna. Aralsjön mellan Uzbekistan och Kazakstan, en gång världens fjärde största insjö, är nu till största delen en saltöken på grund av odling av vattentörstande bomull. Det här är bara början, klimatförändringarna förvärrar situationen rejält.

Men det finns också grönt vatten, det regn som växterna tar upp innan det har nått grundvattnet eller floderna. Det är så mycket mer vatten än det blå. I Sverige har vi gott om grönt vatten, vi har mycket regn med jämna mellanrum. Det är inget problem att använda grönt vatten för att producera mat. För vattnet försvinner inte. Växterna tar upp det i fotosyntesen och andas ut vattenånga när de bygger biomassa. Detta livsviktiga kretslopp fortsätter när vattenångan bildar regn – som regnar ner på någon annan plats.

Tillbaka till kött och mandel. Om man bara tittar på det blå, problematiska vattnet, så går det i medeltal åt 600 liter blått vatten per kilo nötkött men hela 1900 liter per kilo mandel. Detta beror på att mandel ofta odlas på platser där det är ont om regn. Samma gäller oliver – 500 liter blått vatten per kilo, och kakao – 17 liter för en 100 grams chokladkaka. Kalkylen blir ännu sämre för mandeln och chokladen om man tar hänsyn till den näring de ger oss.

Men siffran varierar mycket beroende på var produktionen sker. Om avokadon kommer från Chile kan det ha använts 2000 liter blått vatten per kilo, medan om den kommer från Guatemala kan det vara noll. Att vegetarisk mat totalt sett är bättre ur vattensynpunkt beror på att bönor, ärter och grönsaker i genomsnitt kräver mindre mängd blått vatten än kött.

I Sverige är vi lyckligt lottade. Trots att det lokalt kan vara stor brist på vatten som kan hota skördar – om än inte som nu i till exempel Italien – så har vi gott om vatten. Det mesta av vattnet är grönt. Grönsaker, jordgubbar och potatis och även andra grödor bevattnas förstås även hos oss under torra perioder. Men så länge vi inte vattnar mer än det fylls på så är det inget bekymmer. Så fram för mer lokalproducerade nötter och c-vitaminkällor, som havtorn och svarta vinbär, som kan ersätta ohållbar import från länder med vattenbrist.

Bönder och forskare världen över uppfinner också snillrika sätt att samla och hålla kvar regnvatten till odlingar. Mer skog är ett bra sätt, eftersom träden samlar upp och håller kvar vatten. Regnskogens träd skapar till och med sitt eget regn.

Fördämningar för att samla upp regnvatten, återanvändning av avloppsvatten och odlingsmetoder som ökar mullhalten så att jorden kan hålla mer vatten är några sätt som kan få även öken att blomma. Det är metoder som kan vara användbara även hos oss när grundvattnet i brunnarna och andra vattenreservoarer sjunker.

Förklaring till bilden här ovan:

Vattenavtryck visar mängden regnvatten (grönt) och bevattning från grundvatten, åar och sjöar (blått). Bilden visar ett globalt genomsnitt. Det totala vattenbehovet för ett livsmedel, liksom fördelningen mellan grönt och blått vatten, varierar, framför allt beroende på skördens storlek och på klimatet där odlingen sker. Grått visar förorenat vatten.

Det är möjligt att beräkna vattenavtrycket för en persons hela livsstil, alltså också det vatten vi använder i våra bostäder för kläder, tvätt, disk, gräsmattor och för andra aktiviteter. Här kan du beräkna ditt eget avtryck: https://waterfootprint.org