För kvinnor som genomgått svåra förlossningar kan det kännas som en spottloska i ansiktet att påstå att förlossningssmärta inte är något att vara rädd för. Jag menar inte så. Otaliga kvinnor bär med sig hemska upplevelser och trauman från förlossningar som pågått i flera dygn – de har förlorat såväl kontroll som ork och hopp.

Jag vill verkligen inte vifta bort deras lidande. Tvärtom, berättelserna behöver ta plats och bearbetas. Smärtan kan påverka livet och anknytningen till barnet under många år framåt.

Men för mig – som vanligtvis är rätt sjåpig om jag har ont – går det inte att likställa förlossningsvärkar med annan smärta. Den främsta anledningen är att jag inte var rädd. Varje värk tog mig ett steg närmare mötet med mitt barn.

En av de mest lästa vetenskapliga studierna om smärtans psykologi är en artikel om att rädsla för smärta är mer hindrande än smärtan i sig. Artikeln har mer än 20 år på nacken och har citerats över 2000 gånger av andra forskare. Den beskriver hur rädsla påverkar personer med kronisk smärta. Det som gör att människor mår dåligt är många gånger inte smärtan i sig utan ovissheten om orsaken, om smärtan kommer förvärras och hur den kommer påverka livet framöver. Rädslan gör ont.

Man kan ställa sig frågan vad en psykolog kan göra för den som lever med kronisk smärta. Visst, vi kan inte göra mycket åt de rent kroppsliga aspekterna, eller åtgärda en fysisk skada, men smärta är mer än så. Smärta är en upplevelse, och våra reaktioner på smärtan är del av den. Vid kronisk smärta spelar smärtrelaterad rädsla en huvudroll och sambandet är idag ett faktum i forskarvärlden. Och då är psykologiska metoder en nyckel till att må bättre.

Rädsla är vi psykologer experter på. En av de mest kraftfulla behandlingsmetoderna inom psykologin är exponering. Det handlar om att gradvis och systematiskt närma sig det man är rädd för, och försöker fly ifrån. De flesta har hört talas om exponering för spindlar, ormar eller kanske att flyga. Stig-Helmer i ”Sällskapsresan” sträckte ut armarna och upprepade sitt ”Jag kan flyga, jag är inte rädd”.

Exponering vid smärta skiljer sig något från exponering för spindlar eller höjder. För det första behöver vi förstå vad i smärtan som framkallar obehag och rädsla. Är jag rädd att smärtan är ett symtom på skada eller sjukdom? I de allra flesta fall finns ingen tydlig medicinsk förklaring till kronisk smärta och värk, visar mängder av forskning. Men det är skönt att säkerställa att så inte är fallet.

Om allvarliga tillstånd uteslutits, som en fraktur eller en tumör, är det bästa rådet att fortsätta leva som vanligt så gott det går – att fortsätta göra saker man mår bra av, trots smärtan. Ibland handlar rädslan snarare om obehag inför själva smärtupplevelsen. Rädslan för att värken i ryggen ska sätta in om du rör dig är förlamande. Då kan lösningen i stället handla om att våga vara i smärtan, att uppleva den utan att fly. Det är verkligen lättare sagt än gjort. Men att öva på att låta smärtan vara där, och att tänka på den som en kroppslig upplevelse snarare än ett tecken på fara, kan göra stor skillnad för hur smärtan påverkar ditt liv.

Exponering vid smärta är fortfarande en relativt ny metod och har utvecklats under de senaste decennierna. Den växer och får alltmer forskningsstöd. Numera rekommenderas exponering som förstahandsval för patienter med kronisk smärta, rädsla för smärta och katastroftankar. Exponering är definitivt en väg för att återta makten över tillvaron om smärtan har tagit över din vardag.

Jag kommer inte föda fler barn. Ändå har jag haft nytta av det jag lärt mig av mina båda förlossningar, en med tvillingar. Smärta är inte alltid dåligt. Ibland kan smärtan till och med vara en förutsättning för att vi ska nå dit vi vill, som att föda barn eller fixa en tatuering.

Likaså kan förlossningsvärkar påminna oss om att smärta är en kroppslig upplevelse som vi många gånger inte behöver rädas. Smärta är inte lika med skada. Du behöver inte vara rädd - för rädslan för smärta är värre än smärtan i sig.

Fotno: Referens ovanstående: ” En av de mest lästa vetenskapliga studierna om smärtans psykologi Crombez, G., Vlaeyen, J. W., Heuts, P. H., & Lysens, R. (1999). Pain-related fear is more disabling than pain itself: evidence on the role of pain-related fear in chronic back pain disability. Pain, 80(1-2), 329-339.