Annons

Annons

Annons

krönikaVetenskapskrönikor

Anna Kärrman
Så kan farliga rester gömma sig i återvunnet material

Vi återvann mer hushållsförpackningar av papper, plast och metall under 2021 jämfört med året innan, visar ny statistik. Återvinning är en självklarhet för de allra flesta. Men i praktiken är det extremt komplicerat och fyllt av målkonflikter – inte minst kemikalier.

Text

Det här är en krönika.Analys och värderingar är skribentens egna.

Svensk Plaståtervinning återvinner plastförpackningar.

Bild: TT

Annons

Först kan vi sola oss i glansen eftersom vi är en av de bästa i klassen på återvinning. Sverige uppnådde förra året flera av återvinningsmålen som satts upp nationellt och inom EU. Målen är satta för att komma bort från den linjära ”råvara-till-avfall”-processen som utarmar naturliga resurser, ger höga utsläpp, stora mängder avfall och har stor påverkan på naturen och råvarukapitalet. I stället strävar vi mot cirkulära, mindre slösaktiga system som använder resurser mer effektivt och hållbart.

Fakta

Tio forskare

► Tio olika forskare från Örebro universitet skriver krönikor i NA på fredagar, inom en rad varierande områden. Idag skriver Anna Kärrman krönika. Hon forskar om vad alla larm om kemikalier i naturen betyder. Nästa vecka är det Christian Lundahls tur. Han forskar om pedagogik och skolan.

Annons

Förändringarna behövs eftersom behov och krav på välfärd är större än de resurser som finns tillgängliga, och därför kommer även omvandlingen från ett linjärt till cirkulärt system ge fler arbetsmöjligheter och en hög livskvalitet i framtiden. Mål som säkerställer mindre avfall och ett kretslopp som är bra och fungerar för oss alla.

Annons

Sen har vi det där med plast. I Sverige har vi ett årligt konsumtionsfotavtryck med cirka 130 kilo plast per invånare. Under det senaste decenniet har användningen ökat dramatiskt. De stora användningsområdena är material som byggprodukter, elutrustning, leksaker och sportartiklar. Men det enskilt största användningsområdet för plast är som förpackningsmaterial.

I Sverige har vi ett årligt konsumtionsfotavtryck med cirka 130 kilo plast per invånare.

Det genomförs idag en lång rad åtgärder för att minska nedskräpning och öka återvinningsgraden av plast men även andra värdefulla material.

Materialåtervinning betyder att gamla flaskor, telefoner eller kläder omarbetas och används till nya produkter. Jag, liksom många med mig, sorterar förpackningar efter material och åker till återvinningsstationen med trasig elektronik och diverse andra prylar. Det som kanske inte alla tänker på i ögonblicket när man slänger soporna i avsedd container är att de kan komma tillbaka igen. Det kan vara i form av samma produktslag men även som något helt annat än vad som slängdes.

Plast innehåller en lång rad tillsatser, till exempel metaller, mjukgörare, flamskyddsmedel och färgämnen. Det finns flera tusen olika kemikalier som används och några hundra av dessa är misstänkt eller konstaterat farliga för människa eller miljö. Matförpackningar av papper och kartong kan bestå av flera lager material som lim, plastfilm, fiber och returfiber. Kemikalier tillsättas avsiktligt för funktionens skull men kan också uppstå oavsiktligt i tillverkningen.

Annons

Annons

Det finns därför en betydande risk att farliga kemikalier också kan förekomma i den återvunna produkten. Detta beror på att tillsatser från originalprodukten kan finnas kvar i det återvunna materialet, vilket är svårt att veta när materialåtervinningen görs med blandningar av olika produkter.

Grafik: SCB

Under 2021 hittade vi forskare i Örebro flera kemikalier som idag är förbjudna i Sverige i matförpackningar från affärer. Dessa kemikalier är förbjudna eftersom de är farliga för människa och miljö. Dessutom riskerar de också att vandra från förpackningen till maten. Jag tror inte att producenterna medvetet använt förbjudna kemikalier, utan en förklaring kan vara att man återvinner gamla kartonger.

Ett annat exempel är återvunna bildäck. De mals ner till gummigranulat som används på lekplatser och fotbollsplaner. Örebroforskare har visat att farliga kemikalier finns kvar i återvunna bildäck och riskerar alltså att läcka ut från lekplatserna och fotbollsplanerna.

Ett annat exempel är återvunna bildäck. De mals ner till gummigranulat som används på lekplatser och fotbollsplaner.

Just nu jobbar vi på Örebro universitet för fullt med att skapa metoder för att bättre förstå och kontrollera problemen med materialåtervinning. Bara att visa att det finns kemikalier i de återvunna materialen betyder ju inte att det är ett problem. Tvärtom, de flesta kemikalier behövs. Men vissa kemikalier blir skadliga när de hamnar på fel ställe vilket kan hända om material från en produkt hamnar i ett nytt användningsområde som inte var tilltänkt från början.

Annons

Annons

Plast som ingår i elektronik innehåller exempelvis flamskyddsmedel som inte behövs, eller ens är lämpligt, i plastleksaker. Detta är en målkonflikt i arbetet mot ett hållbart samhälle eftersom vi ska öka materialåtervinningen och samtidigt försöka hålla farliga kemikalier borta från återvunna material.

För att nå målet med ett cirkulärt och hållbart samhälle är det bråttom att uppnå en kemikaliesäker återvinning där vi kan lita på att nya matförpackningar inte innehåller farliga rester från gamla produkter.

Fakta

Anna Kärrman

► Ålder: 46 år.
► Bor: Örebro.
► Forskningsområde: Identifierar kemikalier som kan vara farliga för människa och miljö och studerar hur de sprids och vilka effekter som de ger.
► Kuriosa: Blir lätt sjösjuk, gillar att plocka kantareller.

Annons

Annons

Nästa artikel under annonsen

Till toppen av sidan