Annons

Annons

Annons

krönikaVetenskapskrönikor

Christian Lundahl
Tidiga betyg missgynnar elever som politiker vill stödja

I år ska 51 skolor införa betyg i årskurs 4. De flesta är friskolor och 26 är enheter inom Internationella engelska skolan. Efter ett regeringsbeslut 2021 fick skolorna möjlighet att införa betyg i årskurs 4. Vilka bevekelsegrunder skolorna har för sitt beslut kan säkert variera.

Text: 

Det här är en krönika.Analys och värderingar är skribentens egna.

Bild: TT

Annons

Det man kan fråga sig är vilken vetenskaplig grund det finns för betyg i åk 4 och varför staten alls öppnade för denna möjlighet. Till saken hör att den försöksverksamhet som införts för att vägleda i frågan avbröts i förtid.

Vi tar det från början.

Fakta

Tio forskare skriver i NA

► Tio olika forskare från Örebro universitet skriver krönikor i NA på fredagar, inom en rad varierande områden. Idag skriver Christan Lundahl krönika. Han forskar om pedagogik och skolan. Nästa vecka är Robert Brummer, som forskar om hur mat påverkar mag- och mental hälsa, tillbaka med sin andra krönika.

Tidiga betyg hade funnits i skolan sedan folkskolans tillblivelse på 1800-talet men i och med införandet av grundskolan 1969 blev det möjligt för skolor att ersätta betygen från årskurs 3 med samtal där föräldrarna informerades om hur det gick. I den nya läroplanen 1982 slopades betygen helt i låg- och mellanstadiet. Eleverna fick nu bara betyg i årskurs 8 och 9.

Annons

Annons

I samband med 1994 års läroplan och ett nytt betygssystem föreslog Moderaterna betyg från årskurs 7. Socialdemokraterna, som återtog makten 1994, bestämde att vi skulle fortsätta som det var. Sverigedemokraterna var 2010 först med att föreslå a betyg i årskurs 4, medan Folkpartiets Jan Björklund drev på för betyg från årskurs 6 - vilket också infördes läsåret 2012/13.

Några av argumenten som användes var:

►Länder med tidiga betyg lyckas bättre i PISA.

►Eleverna tar skolan på större allvar om de får betyg.

►Det är enklare för läraren att sätta in rätt stöd för elever som inte når en godkänd kunskapsnivå.

►Betygen kan användas för att utvärdera skolornas resultat.

Elever i länder utanför Norden får oftast betyg tidigare än vad man fått i Sverige och våra grannländer. Ett huvudskäl är att de nordiska grundskolorna är en sammanhållen skola i upp till 10 år. Många andra länder har en uppdelning mellan primär och sekundär skola, där eleverna lämnar primärskolan efter årskurs 5 eller 6.

Elever i länder utanför Norden får oftast betyg tidigare än vad man fått i Sverige och våra grannländer.

Tidiga betyg i dessa länder motiveras alltså av att de är avgångsbetyg från primärskolan. I länder där betyg ges ännu längre ner i åldrarna handlar det egentligen inte så mycket om betyg utan snarare om det vi i Sverige kallar för skriftliga omdömen.

I Finland, där det alltid varit upp till skolorna att bestämma om betyg före årskurs 8, får skolorna också bestämma hur betygen i lägre åldrar ska utformas. Det är inte ovanligt att betygen snarare är kvalitativa omdömen. Dessa omdömen ges sällan i alla ämnen i de lägre åldrarna. Om lärarna sätter betyg för yngre skolbarn så använder de heller inte alltid alla betygssteg. I Sverige ska betygsskalan utnyttjas fullt ut för alla ämnen redan från årskurs 4.

Annons

Annons

Vad säger då forskningen? Faktum är att frågan om tidig eller sen betygssättning inte är något som forskare ägnat sig jättemycket åt. Det finns en gedigen studie från Göteborgs universitet där forskaren Alli Klapp tittade på om det blev skillnader mellan elever födda 1967 som gått i kommuner där tidiga betyg avskaffats – och elever i kommuner där man behöll tidiga betyg.

Alli Klapp kunde konstatera att elever som fått tidiga betyg, som grupp lyckades sämre i den fortsatta skolan. Det fanns dock skillnader eleverna emellan. Flickor och högpresterande elever påverkades inte lika negativt som pojkar och lågpresterande elever.

Fakta

Så såg betygen ut förr

Sverige har också haft betyg i ordning och uppförande under en lång period av skolans historia. Vid de tidiga läroverken under 1600-talet gavs betyg som:
►Ingeniosus et Diligens – begåvad och flitig
►Diligens – flitig
►Hebes – slö
►Rara avis – storskolkare
►Negligens – lat

1820 fick vi en nationellt standardiserad betygsskala för läroverken där betygen var:

►A – Stadgade seder och berömligt uppförande

►B – Jämnt och stadgat uppförande

►C – Oklanderligt uppförande

►D – Lättsinnigt och ostadigt uppförande.
Inom folkskolan standardiserades dessa betyg i det som kallades för flit respektive uppförande till ”mycket god, god, mindre god och dålig” 1897.
Denna skala användes fram till 1970 då ordningsbetyg helt avskaffades under dåvarande utbildningsministern Ingvar Carlsson.

Det finns en teori om motivation som kallas COR-teorin (Conservation of Resources Stress Theory). Enligt denna är det lågpresterande elever och elever som överskattar sin förmåga i skolarbete – vilket pojkar tenderar att göra – som förlorar mest på negativ feedback, alltså låga betyg. Högpresterande elever och de elever som underskattar sin förmåga påverkas inte i samma utsträckning.

Annons

Annons

Detta förklarar varför tidiga betyg verkar missgynna just den gruppen elever som politikerna vill stödja mest med tidiga betyg.

I PISA-mätningarna gick det heller inte att se något samband mellan tidig betygssättning och kunskapsresultat. Studier av elever som fått betyg från årskurs 6 har däremot visat att stress och psykosocial ohälsa har ökat i denna grupp.

Betyg verkar missgynna just den gruppen elever som politikerna vill stödja mest med tidiga betyg.

Vissa forskare hävdar att betyg är en form av feedback som väcker oerhört mycket känslor. Just detta kunde den forskargrupp jag ingick i med uppdrag att utvärdera försöksverksamheten med betyg i årskurs 4 bekräfta. Vi kunde också se betygen i sig blev viktigare än andra värden – som att det är roligt eller intressant att lära sig.

Det vetenskapliga stödet för betyg i lägre åldrar är alltså ganska svagt. Ändå fattade den socialdemokratiska regeringen beslut om att tillåta betyg från årskurs 4, som en del av Januariavtalet. Försöksverksamheten vi skulle utvärdera och som då pågick för fullt, lades ned. Vi kunde ändå färdigställa en slutrapport som publicerade en dryg termin efter att utbildningsutskottet beslutat om de nya betygens införande.

Det där med att all utbildning i Sverige ska vila på vetenskaplig grund, som det står i skollagen, gäller uppenbarligen inte alltid de utbildningspolitiska reformerna. Bra då att skolorna just kring tidiga betyg kan göra egna kloka val.

Källor: Alli Klapp (2015). Does grading affect educational attainment? A longitudinal study, Assessment in Education: Principles, Policy & Practice, 22:3, 302- 323, DOI: 10.1080/0969594X.2014.988121

Annons

Håkan Löfgren m.fl. (2021). Betyg i årskurs 4 – Fördjupad studie av bedömningspraktikerna. https://www.skolverket.se/download/18.675e1d8e17d2dfa8fcf61d/1638176985009/Betyg%20i%20a%CC%8Arskurs%204%20-%20F%C3%B6rdjupad%20studie%20av%20bed%C3%B6mningspraktikerna.pdf

Christian Lundahl m.fl. (2017). Betygssystem i internationell belysning.

https://www.skolverket.se/publikationsserier/ovrigt-material/2017/betygssystem-i-internationell-belysning?id=3738

Fakta

Christian Lundahl

►Ålder: 50 år.
►Familj: Fru, två barn plus två bonusbarn.
►Bor: Hägersten, Stockholm.
►Forskningsområde: Pedagogik – utbildningshistoria, utbildningspolicy, betyg och bedömning.
►Kuriosa: Trivs bäst i stora städer och har i perioder bott i New York och i Berlin.

Annons

Annons

Nästa artikel under annonsen

Till toppen av sidan