Annons

Annons

Annons

krönikaVetenskapskrönikor

Robert Brummer
Handfasta råd om maten saknas i tider av kris

Klimatkris, krig och en ekonomi som skenar. Rubriker om höga elpriser, dyrt drivmedel, högre räntor och stigande matpriser. Vi får råd om att tvätta, diska och duscha när elen är billigare, sänka temperaturen inomhus, låta bilen stå och be banken om uppskov med amorteringar. Men när det gäller maten är råden inte lika handfasta.

Text: 

Det här är en krönika.Analys och värderingar är skribentens egna.

Bild: TT

Annons

Det är faktiskt inte så konstigt. Mat är komplicerat och rör inte bara ekonomi och planetens hälsa – utan också vår egen. Mat gör större skillnad för människors hälsa än läkemedel någonsin kan. Äter vi rätt från start kan vi undvika problem som vi senare i livet försöker motverka med medicin.

Fakta

Tio forskare skriver i NA

► Tio olika forskare från Örebro universitet skriver krönikor i NA på fredagar, inom en rad varierande områden. Idag skriver Robert Brummer krönikan. Han forskar om hur mat påverkar mag- och mental hälsa. Nästa vecka dyker Amy Loutfi upp. Hon forskar på samspelet mellan artificiell intelligens och människan.

Men en sak i taget. Är maten verkligen så dyr? På femtiotalet lade svensken i genomsnitt 30 procent av sin inkomst på mat. Idag är den siffran nere på 14 procent enligt SCB:s konsumentprisindex. Ändå köper vi dyrare och lyxigare mat än förr eftersom vi har råd.

Annons

Annons

Vi äter till exempel mer kött. På 1960-talet åt vi i snitt drygt 50 kilo om året, att jämföra med dagens 84 kilo. Konsumtionen av nötkött har ökat med 40 procent sedan 1990 – men vi äter fortfarande mest griskött. Samtidigt har trenden vänt och köttkonsumtionen har minskat något sedan 2016.

På 1960-talet åt vi i snitt drygt 50 kilo om året, att jämföra med dagens 84 kilo.

Nu går priset på kött upp liksom priset på kaffe, tomater, päron, lax, bröd och vitkål. Däremot har priset på purjolök, avokado, öl, äpplen, blomkål och lök gått ned den senaste tiden.

En ny undersökning från Livsmedelsverket visar att människor köper mindre kött, frukt och grönsaker när maten blir dyrare. Människor svarar att de oftare väljer lågprismärken och statistiken från handeln visar att vi väljer bort ekologiskt när matpriserna stiger.

Höjda priser bidrar alltså till att vi äter mindre kött. Det är bra för klimatet men samtidigt väljer vi bort ekologiskt vilket framför allt slår mot den biologiska mångfalden. Men vad betyder det för vår hälsa?

I min forskning djupdyker jag i frågor kring mat och hälsa, vilket inte helt oväntat också är namnet på satsningen som jag leder på Örebro universitet. Vi undersöker bland annat vad som händer när människor går över till en växtbaserad diet. Vi vill ha svar på frågor om hur det påverkar näringsupptaget och tarmhälsan hos olika människor.

Vi vet redan att det kan innebära en risk för järn- och zinkbrist, eftersom växtbaserad mat kan innehålla ämnen som gör det svårare för kroppen att ta upp järn och zink. Matvanor påverkar också vår tarmflora som i sin tur har en betydande effekt på vår hälsa.

Annons

Forskning om mat och hälsa är således komplext. Vi äter i genomsnitt nästan 70 ton mat under vår livstid – och vad vi äter förändras över tid.

Annons

Forskning om mat och hälsa är således komplext.

För att kunna ta reda på vad som händer i kroppen och framför allt hur vår tarm och tarmflora bryter ner och bearbetar maten håller vi på att ta fram en helt ny teknik. Det är en kamera i en kapsel som går att svälja och som mäter din matsmältning med hjälp av artificiell intelligens. Science fiction? Nej, det kan bli verklighet inom några år.

Vi arbetar tillsammans med företag för att de ska kunna testa nya produkter. Det kan handla om växtbaserade proteiner eller kosttillskott som till exempel probiotika. Dessutom vill vi hjälpa människor som har olika tarmsjukdomar. De kan få ledtrådar till hur de ska ställa om sin kost för att må bättre.

Fakta

Du kan blir en del av forskningsstudier

Du har möjlighet att delta i våra forskningsstudier. Just nu söker vi deltagare till tre studier:


FoodApp:
Studien handlar om hur information och kontakter med andra påverkar dina matvanor. Du delar med dig anonymt av dina synpunkter och uppgifter i en app. Anmälan och mer
information: www.oru.se/foodapp

Kostfiber:
Vi söker dig som är mellan 18 och 65 år och frisk. Studien ska undersöka om kostfiber kan stärka tarmen. Du behöver komma till sjukhuset två gånger för att svara på frågor och lämna prover. Du får en ersättning på 1 000 kronor. Anmälan och mer information:
www.oru.se/kostfiber

Växtbaserat protein:
Vi söker dig som är 18 till 45 år och frisk. Studien syftar till att undersöka vilken effekt fyra veckors dagligt intag av växtbaserat protein har på tarmfloran. Studien pågår i 8 veckor och alla deltagare får 3 500 kronor i ersättning. Anmälan och mer
information: https://www.oru.se/panprotein

Annons

Om vi blickar längre fram kan den nya tekniken användas av alla. Vi håller på att utveckla ett enklare test – som mäter gaser i andedräkten – som kan användas av många. Precis som den mer avancerade kameran kan testet ge dig ledtrådar till hur du ska tänka när du handlar din mat – och väga påverkan på hälsan mot priset på produkten.

Annons

Det är lättare att jämföra när du ser resultatet inte bara i plånboken utan också i kroppen.

Det kan vara ett stöd för dig att äta rätt nu för att slippa mediciner i framtiden. För det som händer i tarmen påverkar inte bara magen utan också immunförsvaret, mental hälsa, hjärt- och kärlsjukdomar, åldrande och inte minst utvecklingen av cancer.

Det kan vara ett stöd för dig att äta rätt nu för att slippa mediciner i framtiden.

Med ny teknik kommer du veta vad som är bra för just dig – för vi är alla olika. Vi forskare jobbar vidare men har en bit kvar. Så vad kan jag ge dig för råd just nu?

►Köp mindre färdiglagad mat – den innehåller oftast mer mättat fett och salt. Ta dig tid att laga mat från grunden.

►Välj gärna växtbaserat men tänk på att variera för att få tillräckligt med järn. Kombinera gärna måltiden med c-vitamin för att hjälpa kroppen ta upp järnet.

►Ät mindre importerat rött kött. Det har störst miljöpåverkan. Välj kött från djur på naturbete - många hotade arter gynnas av bete.

►Välj ekologiskt om du kan – det är bra både för dig och för den biologiska mångfalden.

Det är många tankar att hålla i huvudet samtidigt – ekonomi, klimat, biologisk mångfald och hälsa. Vi forskare arbetar för att det ska bli enklare att göra rätt val. En ny nationell satsning tar ett helhetsgrepp kring produktion, konsumtion och värdekedjor inom planetens gränser med målet att hitta vägar mot ett hållbart samhälle där vi kan leva och må bra. Jag vill vara med och driva på utvecklingen.

Annons

Fakta

Robert Brummer

Ålder: 64 år.

Familj: Fru, två barn och fem barnbarn.

Bor: Åmmeberg i södra Örebro län.

Forskningsområde: Hälsa – så påverkar mat vår mag- och mentalhälsa. Brummer berättar vad kroppen behöver för att må bra. Och varför inte alla kan vara veganer. Vad ska man tro på vad gäller alla hälsotips? Finns det nåt fast att hålla sig till? Vad händer om vi alla ”tvingas” sluta med kött på grund av klimatet?

Kuriosa: Robert har sprungit maraton på en tid under tre timmar.

Annons

Annons

Nästa artikel under annonsen

Till toppen av sidan