Sveriges förhållande till Taiwan är märkligt. Vi handlar med Taiwan. Varenda svenskt hushåll är beroende av produkter från Taiwan för att mobiltelefonen, tvättmaskinen eller bilen ska fungera. Taiwans president Tsai Ing-wen är utsedd i ett fritt val – efter en livlig debatt.

Men med Taiwan får vi inte ha några officiella förbindelser. Sveriges officiella ståndpunkt är att Taiwan är en del av Kina som ska "återförenas" med "moderlandet".'

Fast människorna i Taiwan vill behålla sin frihet. Så i Taiwan ser de allra flesta sig själva som taiwaneser, snarare än som kineser. Den svenska hållningen är också att en "återförening" måste ske fredligt och i enlighet med det taiwanesiska folkets vilja. Någon sådan vilja finns icke i dagens Taiwan.

Den grundläggande svenska hållningen kommer inte att ändras under Ulf Kristerssons regering. Men det borde kunna bli en praktisk förändring. Till exempel borde utbildningsmister Mats Persson kunna besöka Taiwan, för att diskutera ett utvecklat samarbete kring forskning och utbildning. Svenska studenter reser till exempel till Taiwan för att plugga kinesiska. Att utveckla forskning om elektronik och miljövänlig teknik borde vara högprioriterat.

Sverige har inte någon ambassad i Taiwan, utan ett kontor som officiellt går under benämningen "Business Sweden". Flera andra europeiska länder har representationer i Taiwan med ett betydligt bredare uppdrag, till exempel att främja kulturutbyte. Och en direkt flyglinje mellan Sverige och Taiwan skulle i sig innebära att skjuts framåt för relationerna.

Det kinesiska utrikesdepartementet har en tendens att tugga fradga av ilska, till och med när NA skriver om Taiwan. Vi kan bara föreställa oss vad som sägs på de interna mötena när nu Sveriges statsminister har nämnt Taiwan i sin regeringsförklaring.

Det var bra att Ulf Kristersson nämnde Taiwan. Men regeringen måste följa up det med praktisk politik.