Annons

Annons

Annons

krönikaVetenskapskrönikor

Johanna Björklund
Varje svensk kräver en liten fotbollsplan för att bli mätt

Mindre matsvinn och lägre köttkonsumtion minskar vårt avtryck på planeten, men för de extremt sårbara behövs också produktion av mer mat i Sverige. Det finns tillräckligt med mat för att föda alla människor på jorden. Den är bara så ofattbart ojämlikt fördelad.

Text: 

Det här är en krönika.Analys och värderingar är skribentens egna.

Odlingslandskap i mälardalen.

Bild: Fredrik Sandberg/TT

Annons

Skulle vi fördela den åkermark som finns rättvist så räcker den till cirka 2000 kvadratmeter per person. Idag behövs det dubbla, 4000 kvadratmeter åkermark, en yta som en liten fotbollsplan, för att producera den mat var och en av oss i Sverige äter. Ungefär hälften av dessa kvadratmetrar ligger utanför Sveriges gränser, åkermark för mat som vi importerar.

Fakta

Vetenskapskrönikor i NA

► Tio olika universitetsforskare skriver krönikor i NA på fredagar, inom en rad varierande områden. Idag är det Johanna Björklunds tur. Hon forskar på mat, miljö och hållbarhet. Nästa vecka publicerar Henrik Larsson sin krönika. Han forskar om psykisk ohälsa.

De 2000 kvadratmetrarna för var och en på jorden ska räcka till mat, men också till bomull i våra kläder och kanske till bioenergi för bilar. Om vi äter huvudsakligen vegetariskt eller veganskt kan vi halvera de 4000 kvadratmeter som vi idag enbart använder för vår matproduktion.

Annons

Annons

FN:s klimatpanel skriver i en av sina senaste rapporter att så mycket som hälften av jordens befolkning är extremt sårbara för klimatförändringarna. Det handlar till stora delar om matförsörjningen. Ett varmare och torrare klimat förväntas på många platser ge missväxt och uteblivna skördar, och i förlängningen till och med göra odling omöjlig. Det handlar också om människor som inte har råd att köpa mat när matpriserna ökar på grund av konflikter och ökade priser på energi i klimatförändringarnas spår.

FN:s klimatpanel skriver i en av sina senaste rapporter att så mycket som hälften av jordens befolkning är extremt sårbara för klimatförändringarna.

Rysslands krig i Ukraina har lett till ökade priser på energi och stigande matpriser hos oss. Men de flesta av dem som klimatpanelen syftar på som extremt sårbara bor ännu inte i vår del av världen. De kan däremot komma att behöva göra det om vi vill fortsätta att leva i en civiliserad värld – en värld där vi har ambitionen att fördela de resurser som är livsnödvändiga så att de räcker till alla.

Det finns politiker som hävdar att Sverige är fullt. Men ur ett vetenskapligt perspektiv kan man hävda motsatsen. Den åkermark som finns i Sverige idag, som bara är 2/3 av vad som fanns under början av 1900-talet, räcker om vi fördelar den rättvist till minst 3 miljoner människor till, förutom de som redan bor här.

Gör man en liknade beräkning på vårt totala anspråk på planeten så visar den samma sak. Vårt så kallade ekologiska fotavtryck - se faktaruta - är fyra gånger för stort för att det ska räcka till alla. Vi i Sverige använder biologiska resurser i en mängd som det skulle krävas nästan fyra jordklot om alla använde lika mycket.

Annons

Om vi globalt delar ytan för alla de livgivande resurserna rättvist skulle vi i Sverige ha 1,6 globala hektar per person. I dag är siffran 6 hektar. Sverige är glest befolkat i och vi har en tillgänglig yta för mer än tre gånger vår befolkning idag - om vi fördelar vårt rättvisa utrymme på 1,6 ha till oss var. I Etiopien utnyttjar varje person i medel bara ett globalt hektar, men ytan i landet räcker inte ens till det. Här finns bara 0,6 hektar per person.

Annons

Sverige är glest befolkat i och vi har en tillgänglig yta för mer än tre gånger vår befolkning idag - om vi fördelar vårt rättvisa utrymme på 1,6 ha till oss var.

Det ekologiska fotavtrycket ger inget svar på var människor ska bo, utan bara på hur väl de kan försörja sig på ekosystemen i sitt närområde. Global rättvis handel kan vara ett bra sätt att utjämna skillnader. Fairtrade-märkt kaffe, choklad och bananer ett litet steg på vägen mot en sådan handel. Den ger odlare och anställda bättre arbets- och livsvillkor.

Klimatförändringarna är uppenbara för alla idag, med skogsbränder, extrem hetta och översvämningar, långt borta och nära. De kommer radikalt att förändra förutsättningarna för matproduktion. På vissa platser på jorden som idag är globala kornbodar kommer det att vara för varmt eller för torrt för att odla. När havsytan höjs kommer andra områden att ligga helt under vatten.

Fakta

Matavtryck, ekologiskt fotavtryck och Earth Overshoot Day

• Matavtryck är den faktiska odlingsyta som behövs för att producera vår mat.
• Ekologiskt fotavtryck är den yta som krävs för att ge oss alla de resurser som har ett biologiskt ursprung, det vill säga bygger på fotosyntes. Det innefattar skog, jordbruk, hav, mark med bebyggelse och den skog som behövs för att fånga in koldioxid från förbränning av olja, kol och naturgas. Det ekologiska fotavtrycket inkluderar till exempel inte dricksvatten och metaller.
• Idag förbrukar vi globalt mer än vad vår planet förnybart kan ge oss per år. Det beror bland annat på att vi använder olja, kol och naturgas. Men det beror också på att vi använder biologiska resurser på ett ohållbart sätt - vi fiskar mer än haven klarar och utarmar jordbruksjordarna. Den dagen vi använt den mängd biologiska resurser som jorden kan ge på ett år brukar kallas Earth Overshoot Day. Den dagen kommer tidigare och tidigare varje år. I år var det den 28 juli. Det är inte hållbart.

Annons

Annons

Fördelningen av mat globalt är en politisk och ekonomisk fråga. Men det finns alltså tillräckligt med mat för att föda alla människor. Mindre svinn och minskad köttkonsumtion är två uppenbara möjligheter. Det är relativt lätt i vår del av världen men hjälper idag knappast de som svälter. Där kan mer kött behövas för att få tillräckligt med näring. Och matsvinn beror i den här delen av världen inte främst på konsumenters slarv utan snarare på dåliga lagringsmöjligheter och infrastruktur. Vetet eller grönsakerna hinner inte nå konsumenterna innan de är förstörda.

Trygg tillgång till mat är ett grundläggande behov. Finns det inte möjlighet att få mat så flyttar man om man kan. Klimatförändringarna kommer att ge upphov till migrationsströmmar som när vi européer begav oss till Amerika på 1800-talet för att fly från svält och fattigdom - och får de som vi såg i Europa 2015 att verka som en liten lugn bäck.

Var ska dessa människor ta vägen och varifrån ska de få sin mat? Vill vi ge dem möjlighet att bo här och hjälpa oss att producera maten? Eller ska Sverige bli en stor nettoexportör av mat? Men hur ska vi då se till att ekonomiskt sårbara människor har råd att köpa den? Det här är frågor som forskningen inte kan eller ska svara på. Det är saker som vi på allvar behöver vi prata om, och förbereda oss på, för att vårt samhälle ska fortsätta att vara tryggt och stabilt. Vi kommer inte undan. Så höga murar finns inte.

Fakta

Johanna Björklund

► Ålder: 60.
► Familj: Två barn och kärbo.
► Bor: Östansjö, Hallsbergs kommun.
► Forskningsområde: Mat, miljö och hållbarhet.
► Kuriosa: Johanna började sin yrkeskarriär som betongarbetare, eftersom hon enligt egen utsago är – eller möjligen var – stark som en oxe.

Annons

Annons

Nästa artikel under annonsen

Till toppen av sidan