Annons

Annons

Annons

krönikaVetenskapskrönikor

Henrik Larsson
Myterna om adhd: ”En diagnos som engagerar – på gott och ont”

Jag deltog nyligen i ett unikt projekt där 80 forskare från 27 länder sammanställde och analyserade hundratals stora studier om adhd. Resultatet blev 208 vetenskapligt grundade slutsatser om denna mytomspunna diagnos.

Text: 

Det här är en krönika.Analys och värderingar är skribentens egna.

Bild: TT

Annons

Det finns mängder av myter och missuppfattningar om adhd. Det är en orsak till den årligt återkommande internationella informationskampanjen ”Adhd Awareness Month”. Syftet är att öka kunskapen om adhd runt om i världen och slå hål på dessa myter och missuppfattningarna som finns kopplade till diagnosen. Behövs det verkligen? Ja, diagnosen adhd är fortfarande omgärdad av fördomar - och den viktigaste förklaringen stavas ”okunskap”.

Fakta

Vetenskapskrönikor i NA

► Tio olika universitetsforskare skriver krönikor i NA på fredagar, inom en rad varierande områden. Idag är det Henrik Larssons tur. Han forskar om psykisk hälsa och ohälsa. Nästa vecka publicerar Henrik Scander sin krönika. Hans forskningsområde är mat och dryck – och god och dålig smak.

Annons

De 208 slutsatserna från den stora internationella studien är en utmärkt grund för att öka kunskapen och några av dem fungerar perfekt för att slå hål på några av myterna kring adhd.

Annons

► Myt 1 – alla barn växer ur sin adhd.

Nej, adhd handlar inte om omognad. Diagnosen förekommer hos barn, ungdomar och vuxna. Forskning har visat att de underliggande personlighetsdragen som utgör adhd finns etablerade tidigt och är rätt så stabila över tid. Studier som följt barn med diagnosen adhd visar att 50 till 80 procent av barnen fortsätter att uppfylla kriterier för adhd i tonåren. Studier som följt barn ännu längre visar att 35 procent till 65 procent har diagnosen som vuxna.

Det betyder alltså att långt ifrån alla barn med adhd kommer att fortsätta att ha diagnosen som vuxna. Med tiden kan de grundläggande personlighetsdragen bakom adhd förändras. I en av mina första forskningsstudier visade vi att de hyperaktiva och impulsiva dragen av adhd blir mindre påtagliga när man blir äldre.

En annan förklaring till att ett barn med diagnosen inte uppfyller kriterier som vuxna, kan vara att de har utvecklat strategier för att hantera de grundläggande personlighetsdragen och att de får stöd och anpassning.

►Myt 2 adhd orsakas av dålig uppfostran.

Nej, de underliggande personlighetsdragen för adhd orsakas inte av viss typ av uppfostran, utan av ett komplext samspel av genetiska och miljömässiga faktorer. Vi kan alltså sluta skuldbelägga föräldrar till barn med adhd. Men - även om uppfostran och andra omständigheterna under uppväxten inte är orsaken till de underliggande personlighetsdragen så kan man som förälder påverka, både negativt och positivt.

Barn med diagnosen adhd har utmaningar och svårigheter och det finnas ofta ett behov av anpassningar och hjälpmedel. En nyckel som kan hjälpa föräldrar till att bemöta barnen på ett så bra sätt som möjligt är ökad kunskap om diagnosen. Det finns föräldrautbildningar kring adhd som kan hjälpa föräldrar att bättre förstå hur barnen känner och hur man kan hantera jobbiga situationer på ett bättre sätt.

Annons

Annons

►Myt 3 – alla har vi en släng av adhd.

Nej, de allra flesta uppfyller inte kriterierna för diagnosen adhd. Antalet med diagnosen har dock ökat under de senaste 15 åren.

Det är fakta. Vad beror det på? Det låter som en enkel fråga, men det finns flera svar. En viktig förklaring är att skolan och sjukvården har blivit mer uppmärksamma på adhd.

Forskning har visat att mellan 5 och 7 procent av alla barn i skolåren har diagnosen adhd. Motsvarande siffra för vuxna är 3 till 5 procent. Endast en liten andel uppfyller alltså kriterierna för diagnosen.

Vi har alla olika grader av de underliggande personlighetsdragen för adhd. Jag har i en tidigare krönika skrivit om det som kallas det ”dimensionella perspektivet”. Det innebär att vi alla har olika grader av de underliggande personlighetsdragen som utgör inte bara en grund till adhd utan även andra psykiatriska tillstånd. Och inte bara det - vi bär alla på en större eller mindre mängd riskfaktorer för olika psykiatriska tillstånd i våra ryggsäckar.

Jag tror att det dimensionella synsättet kan hjälpa oss att relatera och bättre förstå individer med diagnosen adhd - och även diagnoser för andra psykiatriska tillstånd.

Men vi får inte trivialisera och förminska betydelsen av själva diagnosen. Individer som får diagnosen adhd har inte bara höga grader av personlighetsdrag för adhd utan även en påtaglig funktionsnedsätting i flera sammanhang. Det kan vara i skolan, hemma, eller på arbetet och fritidsaktiviteter. Adhd är en diagnos som vi måste ta på allvar. Rätt stöd i rätt tid ger förutsättningar för ett bra liv.

Annons

Adhd är som ni säkert vet en diagnos som engagerar - på gott och ont. Det blir lätt polariserat med förenklade och tillspetsade argument, vilket också leder till just myter och missuppfattningar. För mig är det en fantastisk möjlighet att som krönikör bidra till en mer balanserad, nyanserad och respektfull diskussion. Det är i alla fall mitt mål.

Fakta

Henrik Larsson

► Ålder: 46.
► Familj: Fru och två barn.
► Bor: I hus utanför Örebro.
► Forskningsområde: Professor i psykiatrisk epidemiologi, med ambitionen att öka kunskapen om mental ohälsa. ► Kuriosa: Drömde i unga år om ett liv som fotbollsproffs.

Annons

Annons

Nästa artikel under annonsen

Till toppen av sidan