Ihållande trötthet, stressymptom, värk och smärta är bland de vanligaste anledningarna till att människor i Sverige söker vård. Likaså står psykiska sjukdomar – dit stressdiagnoser räknas – och smärtproblematik för mer än hälften av sjukskrivningarna enligt Socialförsäkringsrapporten 2020. Stress, smärta och dålig sömn drabbar var och varannan svensk, och många tänker liksom jag själv, att en läkarkontakt kan råda bot.

Det är lätt att glömma att medicinska förklaringar många gånger inte räcker till för att förklara trötthet, stress och smärta. Tvärtom spelar psykologiska faktorer en central roll. Alltså hur vi tänker, känner och beter oss.

Sedan jag kom tillbaka från julledigheten har jag sprungit från möte till möte, ätit lunch framför datorn och satt mig en stund varje kväll för att tömma mejlkorgen. Hela tiden med andan i halsen. Förra helgen tackade jag nej till en skridskotur med en vän, för att i stället jobba undan det jag inte hunnit under veckan. Ofta har jag vaknat flera gånger per natt, och kommit på saker som jag skulle ha gjort under dagen. De senaste morgnarna har jag vaknat vid fyratiden och inte kunnat somna om på grund av tankar som snurrat; det inte konstigt att jag är trött och har huvudvärk. Jag behöver förändra mitt beteende för att undvika ohälsa.

Jag som forskare i psykologi med ett pågående projekt om stress känner igen de tidiga signalerna och vet vad jag behöver göra för att bromsa. Dra ner på tempot, planera in pauser, och prioritera Netflix framför mejlkorgen på kvällarna. Då brukar stresstrycket över bröstet släppa och sömnen blir bättre. Om jag inte uppmärksammar de tidiga signalerna på stress kan ohälsan smyga sig på och det kan vara svårt att vända den onda utvecklingen på egen hand. Då kan en kontakt på vårdcentralen behövas. Medicinska förklaringar, som järn- eller vitaminbrist, kan vara skönt att utesluta. Men det gäller att inte glömma bort den roll tankar, känslor och beteende spelar – och där är vi psykologer experter.

När psykologer arbetar för att mota ohälsa handlar det om att etablera vanor och beteenden som är hållbara på sikt. Utifrån tydligt formulerade mål och greppbara delmål arbetar vi systematiskt tillsammans med patienten. Det kan röra sig om att planera in återhämtning i den fullspäckade arbetsdagen och helt ta bort arbetsmejlen från den privata mobilen. Eller att ta en stund varje kväll för att göra det som just jag behöver för att varva ner. Vad som ska göras, och hur, baseras på noggrann kartläggning – ofta genom att personen får fylla i en dagbok över vad hen gör och hur det påverkar måendet. Likaså betonas vikten av att skynda långsamt. Men - i rätt riktning.

Det finns en rad tillstånd där kognitiv beteendeterapi, kbt, har visat sig vara verkligt effektiv för att hjälpa de personer som drabbas. Det gäller till exempel problem med smärta, sömn, stress, ångest och depression. Dessa problem behandlas i första hand inom primärvården och därför behövs kompetensen att bedriva psykologiska behandlingar just där. Det kan tyckas vara en självklarhet men verkligheten ser annorlunda ut.

De senaste tio åren har psykologer anställda i inom primärvården stadigt ökat, men ändå saknar många vårdcentraler en egen psykolog. Förra året uppgav 19 av 22 regioner att de hade brist på primärvårdspsykologer enligt Socialstyrelsen. Faktum är att psykologer är den yrkeskategori som flest regioner anger brist på inom primärvården, tätt följt av sjuksköterskor. Andelen psykologer inom primärvården behöver öka, för att motverka ohälsa och långvariga sjukskrivningar.

För att vända stress och begynnande ohälsa behövs beteendeförändringar i vardagen. I eftermiddag ska jag gå hem tidigt från jobbet och ta en lång dusch. I morgon ska jag lägga in en kort paus mellan varje möte. Och nej, jag ska inte avstå från aw:n med arbetskamraterna ikväll. Jag vet att jag kommer må bra av ett par timmars kravlöst häng. Då finns inte heller utrymme att grubbla över att-göra-listan, som jag lämnat på skrivbordet. Beteenden, tankar och känslor som gynnar hälsa.

Det får vara mitt nyårslöfte och mål 2023.