När jag vaknade i morse och tittade ut upptäckte jag direkt svårigheten att ta mig ut till gatan utan en aktiv snöskottningsinsats. Det var den försenade julsnön som säkert ställde till det för en del men gladde många barn. Minnesbanken plockade genast fram min barndoms snörika vintrar och många andra senare i livet. Särskilt tydligt framträder krigsvintern 1942. Visst var den snörik och det var kanske positivt då, men den var kall. Termometern tangerade vid något tillfälle minus 40 grader vill jag minnas. Det var den kallaste vintern i mannaminne, och absolut i mitt liv.