Men visst – det är viktigt att ändå lyfta frågan om olika forskningsämnens relevans i samhället. Jag kan raljera om hur jag forskar på mat- och dryckeskombinationer för att göra upplevelsen av en måltid lite godare. Vi kan undersöka hur olika viner kan upplevas olika goda till olika maträtter med sensoriska analyser. I lite mer avancerade, tidsdynamiska studier kan vi fånga hur upplevelsen av olika smaker förändras över tid.

Ja, jag kan ibland lite ironiskt säga att det jag gör är ”i-landsforskning”, lite lyxforskning. Men forskning och undervisning under vårt gastronomiska paraply på Restaurang- och hotellhögskolan vid Örebro universitet gör verkligen skillnad för hälsa, innovation, arbetsmiljö och samhällsutveckling – jag ska ge några exempel.

Vår forskning kan användas för att öka aptiten hos äldre. Många äldre lider av näringsbrist och behöver bättre aptit. Mat och smak måste anpassas när aptiten minskar, smakupplevelsen förändras och det blir svårare att äta.

Vår forskning visar att det inte bara är maten som är avgörande för aptiten. En av de senaste doktorsavhandlingarna, som lades fram på Restaurang- och hotellhögskolan, visar hur sjukhus och äldrevård med enkla medel kan förbättra aptiten genom att öka trivseln. Trivsamma rum ökar aptiten hos patienter och äldre och i förlängningen blir måltiden ett redskap för tillfrisknad – och för att behålla hälsan på äldre dagar.

Kunskap om hur vi kan öka aptiten kan också användas i produktutveckling och marknadsföring – inte minst för att öka suget efter hälsosam mat. Örebroforskare har bland annat varit med och utvecklat marknadsföringen av plocksallad och hur den kan säljas med ett enkelt språk som konsumenter förstår. Detta har lett till ett bredare salladssortiment och en ökad konsumtion.

Ett tredje exempel är alkohol. Mat och dryck, som har en komplext sammansatt smak, kan ha en tillfredställande effekt. Du njuter mer av både det du äter och det du dricker och blir snabbare mätt och belåten. Sammantaget leder det till mindre konsumtion. Detta gäller i allra högsta grad alkoholkonsumtion, särskilt med smakrika viner. Det betyder alltså att vi kan få en större upplevelse men med fördelen att vi konsumerar mindre vin.

Vi ser också hur alkoholkonsumtionen hos yngre har sjunkit en aning och att drycker fria från alkohol blivit inne. En av många anledningar är att det kommit nya och spännande produkter. En bidragande faktor är hur alkoholfria drycker serveras. Jämför att ta ett glas rosévin med att avnjuta ett kalldraget te på nyplockade nypon smaksatt med hibiskus - som serveras ur ett elegant vinglas. Orden vi väljer kan helt enkelt ge varor ett högre värde, både kulturellt och ekonomiskt.

Som exemplen visar handlar forskning om måltiden inte bara om maten, drycken och smaken utan allt runt omkring – inte minst omgivningen och språket. Och alla dessa faktorer är tätt sammankopplade.

Ta jordgubben – visst är de svenska jordgubbarna godast i världen! Jo, för oss svenskar är det så och den enklaste förklaringen är att det är en vana. Forskning visar att vi vänjer oss vid smaker som vi upprepar och därför gillar vi dem mer.

I fallet med jordgubben är det också kopplat till vad som är bästa möjliga odlingszon för att grödor ska nå fullmognad lagom snabbt. Våra jordgubbar har en längre mognadstid och då hinner de utveckla en mer komplex smak jämfört med smak som stressas fram i ett varmt klimat.

Det här är just nu en ”het” odlingsfråga – vad vi bäst kan odla i Sverige. Det hänger ihop med Sveriges grad av självförsörjning. I ett av våra senaste utbildningsprojekt fick studenterna i uppdrag att utveckla vår kommun, Hällefors. Idag har kommunen en självförsörjande grad på 6 procent. Det vill säga endast 6 procent av maten vi äter kommer från vår kommun.

Studenterna letade efter nya lösningar – och de serverade gäster från inte bara universitetet utan kommunen, Länsstyrelsen och Region Örebro län närodlad mat på lite ovanliga ingredienser – som snäckor, gullris och drönarlarver.

Så kort sagt så kan studerandet av smak och måltider, appliceras på en mängd sätt, och det som blir mest spännande är när vi samverkar mellan flera olika discipliner och perspektiv, där vi verkligen kan både bredda och fördjupa våra kunskaper. För vem gillar inte att samlas kring måltiden.