”Usch vad jag har sovit dåligt! Ryggen har värkt hela natten, som så ofta den senaste tiden. Jag orkar inte längre! Inte en chans att jag går på middagen ikväll – att sitta där och vara trevlig hela kvällen är en omöjlighet. Det är lika bra att redan nu avboka promenaden i helgen. Fy, vad trött jag är på hela skiten. Ska det alltid vara så här?”
Det här är en ögonblicksbild från en patient som deltar i vårt forskningsprojekt. Ständig smärta och värk påverkar hela livet. Sömnen blir lidande, du ställer in aktiviteter och humöret blir sänkt. En del känner ångest: ska livet vara så här?
Sambandet går även i motsatt riktning. När du är nedstämd, stressad eller har sovit dåligt, uppfattar hjärnan smärtsignaler starkare. Det blir en ond cirkel av smärta och värk, ångest, nedstämdhet och dålig sömn som kan vara svår att ta sig ur på egen hand.
Annons
Annons
Inom vården betraktas ofta smärta, ångest, depression och sömnsvårigheter som separata problem. Forskningen har länge fokuserat på att utveckla effektiva behandlingar mot smärta för sig, ångest för sig och depression för sig, utan att ta hänsyn till att de förekommer tillsammans. Ändå är det snarare regel än undantag att ha flera av problemen samtidigt.
När du är nedstämd, stressad eller har sovit dåligt, uppfattar hjärnan smärtsignaler starkare.
I min forskargrupp tar vi nu ett grepp om helheten med ett projekt om hur smärta och olika former av psykisk ohälsa som nedstämdhet, stress och ångest kan behandlas samtidigt inom vården.
Vi har utvecklat en psykologisk behandlingsmodell som vi kallar ”Hybridbehandlingen”, som tar sig an samsjuklighet mellan smärtproblem och psykisk ohälsa. Behandlingen, en vidareutveckling av KBT, är inriktad på gemensamma faktorer i smärta och psykisk ohälsa. Vi undersöker vad som är gemensamt i problemen och hur patienten gradvis kan ta tillbaka aktiviteter som är viktiga i livet. Behandlingen skräddarsys utifrån patientens unika problembild och utförs tillsammans med en psykolog, med aktivt stöd av både läkare och fysioterapeut.
Exponering är en central komponent i behandlingen. Det handlar om att gradvis och systematiskt närma sig det du är rädd för och försöker fly ifrån. Om du lider av kronisk smärta är det bästa rådet att fortsätta leva som vanligt så gott det går och göra saker man mår bra av, trots smärtan.
Om det handlar om nedstämdhet eller ångest kan sociala och fysiska aktiviteter vara ännu viktigare för att motverka att problemen eskalerar. Det är lättare sagt än gjort. Ofta finns en stark rädsla för att smärtan ska öka. Det kan vara svårt att se hur det kan vara värt att utsätta sig för den där middagen eller promenaden – smärtan kan ju bli värre. Man kanske känner sig deppig, om det onda i ryggen gör sig påmint.
Annons
Annons
Exponering är en central komponent i behandlingen.
En stor mängd forskningsstudier visar att något av det bästa man kan göra vid kronisk smärta och psykisk ohälsa är att hålla fast vid intressen, aktiviteter och det man vill att ens liv ska fyllas med, trots att det stundvis kan kännas oerhört motigt och svårt.
Vi vet att tröskeln inför exponering är orimligt hög för vissa patienter och särskilt utmanande för dem med samsjuklighet. Därför väver vi in metoder för att underlätta exponeringen i ”Hybridbehandlingen”. Det handlar om att ta hand om sig själv på olika sätt, skapa en tilltro till den egna förmågan och veta vad man ska göra när det känns som svårast. Det kan låta banalt, men det kräver mycket träning för att skapa förutsättningar att ta sig an exponering.
Fakta
Långvarig smärta
►Långvarig smärta, även kallad kronisk smärta, innebär att den har varat 3 till 6 månader. Kronisk smärta drabbar mer än var tredje vuxen, enligt världsomspännande studier.
►Till skillnad från akut smärta, som har en uppenbar överlevnadsfunktion, är kronisk smärta idag sett som en egen sjukdom. Smärta kan kategoriseras som nociceptiv (resultat av vävnadsskada), neuropatisk (från nervskada) eller nociplastisk (från ett överkänsligt nervsystem).
►Kronisk smärta är vanligt, oavsett kön, ålder, etnisk eller kulturell tillhörighet eller inkomstnivå. Kvinnor, personer med låg socioekonomisk status och individer i glesbygd är särskilt drabbade.
►Idag är den biopsykosociala modellen den dominerande förklaringsmodellen till kronisk smärta, vilken förklarar smärta som en konsekvens av samverkan mellan biologiska, psykologiska och sociala faktorer.
Annons
Denna behandlingsmodell är överlägsen andra i att förbättra såväl psykiskt mående som nedsatt funktion till följd av smärta. Det visar den senaste utvärderingen som vi gjort. Därför tar vi nu nästa steg och testar hur behandlingen kan integreras i svensk primär – och specialistvård runtom i Sverige.
Annons
Det är en utmaning att göra forskning i samverkan med reguljär vård, eftersom vårdens uppbyggnad skiljer sig mellan regioner och forskningen behöver anpassas till vårdmiljön. Men det är samtidigt enormt givande. Vårdenheter i projektet vittnar om ett stort behov av behandlingar som tar tag i flera problem samtidigt. Patienten möts av ett helhetsgrepp, där de tillsammans med psykologen och andra behandlare försöker förstå och hantera just sin smärta och sin psykiska ohälsa.
Därför tar vi nu nästa steg och testar hur behandlingen kan integreras i svensk primär – och specialistvård runtom i Sverige.
Vi människor är en helhet, och ofta finns gemensamma faktorer i de problem vi tampas med. Smärta, nedstämdhet, ångest och sömnproblem kanske kan tyckas vara åtskilda, men den som är drabbad vet ofta att de hänger ihop och påverkar varandra. Därför behöver även vi forskare ta oss an den samlade bilden. Smärta, stress, ångest och depression hänger ihop – och kan behandlas samtidigt.
Fakta
Ida Flink
► Ålder: 42.
► Familj: Tvillingar på nio år och deras elvaårige storebror
► Bor: Adolfsberg, Örebro.
► Forskningsområde: Smärtans psykologi och kognitiv beteendeterapi (kbt) vid smärtproblematik.
► Kuriosa: Var som tonåring med och startade Arvika Nyheters ungdomsredaktion och gjorde i samma veva en dokumentärfilm om tre värmländska raggare by night.