Annons

Annons

Annons

krönikaVetenskapskrönikor

Henrik Larsson
Polis – med rätt att stoppa ”gamla sanningar”

Det är segt och svårt att uppdatera ”gamla sanningar”. Låt oss ta mitt område som handlar om riskfaktorer för adhd som exempel. Här har det funnits en hypotes om att barn kan få adhd om mamman röker under graviditeten. Det är gamla sanningar som denna som gör att jag som forskare skulle vilja kalla mig både detektiv och polis.

Det här är en krönika.Analys och värderingar är skribentens egna.

Det har länge funnits en hypotes om att barn kan få adhd om mamman röker under graviditeten. ”Det är gamla sanningar som denna som gör att jag som forskare skulle vilja kalla mig både detektiv och polis”, skriver NA:s krönikör Henrik Larsson.

Bild: Magnus Andersson/TT

Annons

Som forskningsdetektiv har jag länge försökt lösa mysterier. Jag har dragit i ledtrådar och följt spår i hopp om att komma närmare en bättre förståelse av de underliggande orsakerna till adhd. Polis har jag blivit först på senare år när jag har insett hur fel det kan bli när forskningsresultat övertolkas. Som polis försöker jag förhindra att tvärsäkra slutsatser från dåligt genomförda studier blir gamla sanningar.

Inte sällan handlar det om en sammanblandning av orsak och samband. Bara för att det finns ett samband betyder det inte att det finns ett så kallat orsakssamband där något orsakar en förändring i något annat. Jag tar ett exempel:

Människor som äter mer grönsaker tenderar att ha bättre hälsa. Betyder det att grönsaker ger bättre hälsa? Nej, så enkelt är det inte. Människor som tänker på sin hälsa tränar och äter bra. De tenderar också att äta mer grönsaker. Vi kan alltså bli vilseledda av så kallade störfaktorer och tro att vi har funnit en orsak där det egentligen bara finns ett samband.

Annons

Annons

Inte sällan handlar det om en sammanblandning av orsak och samband.

För att identifiera en orsak krävs mer än bara ett samband. Det krävs noggranna studier där forskarna har kontroll över faktorer som stör. Det bästa sättet är att slumpmässigt dela in deltagare i olika grupper där en grupp får den aktiva behandlingen – till exempel en medicin – medan den andra gruppen får en placebobehandling – ett sockerpiller.

Tyvärr kan vi inte använda den här metoden för alla forskningsfrågor. Om vi går tillbaka till min fråga om adhd och rökning under graviditeten. Som ni förstår kan vi inte slumpmässigt dela in gravida mammor i två grupper där den ena tvingas att röka under graviditeten och den andra inte.

Därför behövs observationsstudier för att besvara den här typen av forskningsfrågor – där forskare över tid följer barn till mammor som har rökt eller inte rökt under graviditeten. Det finns många sådana studier och de flesta har visat att förekomsten av adhd är högre hos barn till mammor som rökte under graviditeten. De flesta studierna har visat att sambandet kvarstår även efter att man kontrollerar för andra faktorer som mammans ålder och socioekonomiska status.

Tyvärr kan vi inte använda den här metoden för alla forskningsfrågor.

Men är det ett samband eller en orsak? Vi vid Örebro universitet och många andra forskare har under de senaste 10–15 åren använt andra observationsmetoder för att besvara den frågan. Vi har jämfört syskon där mamman rökte under den ena graviditeten men inte under den andra. Den här metoden är stark eftersom syskonparen i stor utsträckning delar genetik och uppväxtmiljö, men skiljer sig åt vad gäller rökning under graviditet. Metoden kontrollerar alltså för fler faktorer än vad tidigare studier gjort. När vi jämförde syskonen såg vi ingen skillnad i förekomst av adhd.

Annons

Annons

Fakta

Henrik Larsson

► Ålder: 46.
► Familj: Fru och två barn.
► Bor: I hus utanför Örebro.
► Forskningsområde: Professor i psykiatrisk epidemiologi, med ambitionen att öka kunskapen om mental ohälsa.

► Kuriosa: Drömde i unga år om ett liv som fotbollsproffs.

Det innebär att när vi tar hänsyn till fler bakomliggande faktorer ser vi ingen ökad risk för adhd kopplat till rökning under graviditet. På ett liknande sätt har resultat från nya, välgjorda studier ifrågasatt förenklade sanningar om att stress och övervikt under graviditeten skulle orsaka adhd hos barnet. Även i dessa fall förklarades sambanden delvis eller helt av bakomliggande faktorer. Med den här kunskapen kan vi undvika att felaktigt tillskriva uppkomsten av adhd till mammans beteende och egenskaper under graviditeten. Vilket i sin tur kan hjälpa till att minska stigma kopplat till föräldrar med barn som har diagnosen adhd.

Tyvärr lever gamla sanningar ändå kvar. Genom en enkel sökning på Google eller ChatGTP kan du läsa att rökning under graviditet är en förklaring till adhd. Det stämmer alltså inte. Rökning under graviditet är på flera sätt dåligt för fostret, men det verkar i alla fall inte vara en orsak till adhd.

Rökning under graviditet är på flera sätt dåligt för fostret, men det verkar i alla fall inte vara en orsak till adhd.

Att vara medveten om skillnaden mellan samband och orsak tror jag kan hjälpa oss att tolka forskningsresultat bättre och dra korrekta slutsatser. Vi människor är intresserade av att förstå varför saker händer. Vi är ganska duktiga på det, men det blir också fel ibland – eller egentligen ganska ofta. Vi uppfattar orsakssamband som inte existerar. Det gör även forskare. När det händer står jag och många forskningsdetektiver och forskningspoliser redo att rycka ut. Genom nya och bättre studier uppdateras kunskapen om samband och orsaker. I stället för att klamra oss fast vid gamla sanningar gör vi nog bäst i att hänga med i kunskapsutvecklingen.

Annons

Annons

Nästa artikel under annonsen

Till toppen av sidan