Marko Mihkelson representerar det liberala Reformpartiet i det estniska parlamentet. Under besöket i Taiwan förklarade han att i tider av instabilitet måste demokratier hålla ihop. Han beskrev också läget i världen som det allvarligaste sedan andra världskriget.

Talmannen i Taiwans parlament, You Si-kun, hör till liberala partiet DPP. Han drog paralleller mellan de baltiska ländernas kamp för självständighet och striden för demokrati i Taiwan.

Sådana möten borde betraktas som ett normalt utbyte mellan demokratier. Men det är också diplomatiskt finlir. Eftersom Kina gör anspråk på Taiwan skulle det ta hus i helskotta om de baltiska länderna skickade sina utrikesministrar. Men att ledande parlamentariker för de tre länderna reser samtidigt till Taiwan måste också betraktas som en tydlig markering. Och det är svårare för Kina att ställa till väsen om sådana besök.

Jag läser en kommentar i Global Times, en tidning som kontrolleras av det kinesiska kommunistpartiet. Global Times ledarskribent anser att det är ”bisarrt” att Litauen, ett land med tre miljoner invånare, har en strategi för relationerna med Fjärran Östern.

Samtidigt blir ledarkommentaren i sig en bekräftelse på att det inte är ett dugg bisarrt. Kinas kommunistiska parti bryr sig uppenbarligen, när ett litet land kring Östersjön upprättar en strategi som bland annat går ut på att närma sig demokratin Taiwan – även till priset av att kinesiska beställare, till synes utan orsak, slutar köpa varor i Litauen. Kinas ledning följer med största intresse hur Litauen och de andra baltiska staterna förhåller sig till Taiwan och läser vartenda ord i de formella deklarationer som görs i de tre länderna. En opinionstext som publiceras i Global Times är per definition sanktionerad av kommunistpartiet.

Estland, Lettland och Litauen återfick sin självständighet från det kommunistiska Sovjetunionen i början av 90-talet. Nu driver Rysslands president Putin ett krig med det uttryckliga syftet att återupprätta ett imperium som domineras av Ryssland.

Även om Kina ligger lågt med att öppet ta ställning, är det uppenbart var Kinas sympatier finns. I kinesiska medier är det den ryska propagandabilden av kriget i Ukraina som gäller.

Putin är på god väg att göra Ryssland till en vasallstat som är beroende av Kina. Så kriget i Ukraina och Kinas välvilliga hållning till Putin är en existentiell fråga för de baltiska staterna.

Ett annat land som betraktar den ryska invasionen i Ukraina som en existentiell fråga är Finland. 1939 beordrade Stalin sina trupper att angripa Finland och lät utropa en ”folkregering” som gjorde anspråk på att representera Finland. Det var en ren marionettregim.

Nyligen beslöt det taiwanesiska företaget TSMC att bygga en fabrik för halvledare i Dresden i östra Tyskland. Det är en investering på över 35 miljarder kronor. Periodvis har svensk bilindustri stått still på grund av bristen på halvledare. Demokrati och mänskliga rättigheter borde räcka som skäl för att utvidga Sveriges kontakter med Taiwan. Men duger inte det, så understryker investeringen i Dresden något annat: Vi behöver Taiwan om vi vill hålla igång vår egen industri.