Annons
Vidare till na.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

100 år i morgon: En ”raketmamma” fyller jämnt

I morgon fyller Elsa Bergin 100 år. Trots sin höga ålder bor hon fortfarande hemma utan hjälp från hemtjänsten. ”Jag fattar inte själv att en orkar hålla på”, säger hon.

Den blivande jubilaren tar emot i sin lilla radhuslägenhet.

Hemmet vittnar om ett långt liv. Hyllan och skåpet i vardagsrummet är båda fyllda av familjefoton. Bröllopsfoton, högtidsdagar och skolfoton.

Elsas son Bengt-Göran ”Bella” Bergin måste räkna högt för att få med alla.

– 13 barnbarn är det och sedan 23 barnbarnsbarn, konstaterar han.

På väggen tickar klockan tryggt. Att tiden har gått, och åren blivit så många som 100 tar även Elsa själv med en viss förvåning.

– Vem kunde tro det att man skulle bli 100 år?

Hon konstaterar sedan:

– Men så har jag fått vara frisk hela livet.

Även om Elsa den senaste tiden har fått ont i benen så är det en annars frisk dam som serverar kaffe med hembakta kakor. Än behöver Elsa varken mediciner eller hemtjänst.

– Jag har en dotter som kommer och dammsuger åt mig. Men tvättar själv, det gör jag.

Elsa sitter tyst en stund och alla i rummet begrundar det faktum att hon klarar sig själv hemma trots sin ålder. Hon säger efter ett tag:

– Jag fattar inte själv att en orkar hålla på.

Till dagens födelsedagsfest samlas hela familjen. Totalt blir det 60 personer under familjemiddagen innan det är dags för öppet hus i eftermiddag.

Tårtorna bakar ett barnbarn, men kakor ska Elsa bidra med.

– En sort ska jag baka, resten bakar barnen och barnbarnen.

Sockerkakan och bullarna vi bjuds på är fantastiskt goda, och Bengt-Göran intygar att hans mammas kaffebröd är känt i bygden.

– Folk i kapellet brukar säga att de saknar Elsas bullar, när hon inte har varit där på ett tag.

Han beskriver henne som en ”raketmamma”. För några veckor sedan var han ditbjuden på söndagsmiddag, och det blev inget mindre än rotmos och fläsklägg.

– Hon hade gått upp klockan fem för att börja göra rotmos, bara för att hon vet att jag gillar det. Jag tycker att det är kul att hon fortfarande kan hålla på med det hon vill.

För Elsa har livet alltid kretsat mycket kring familjen. Hon växte upp på ett torp i Hasselfors med åtta syskon.

– Vi var två kullar. Min mamma gick bort i spanska sjukan när jag var tre år, och sedan gifte pappa om sig och jag fick fyra syskon till.

Elsa minns skolvägen, den var lång tyckte hon.

– Det var sju – åtta kilometer till skolan, det var långt att gå för en sjuåring.

Hon skrattar när hon tänker på sin kusin som hon gick tillsammans med. Kusinen var längre och gick därför mycket snabbare än Elsa.

– På skolan kallade de oss för Fyrtornet och Släpvagnen, säger Elsa och ler.

Samtalet kommer in på vad man gjorde som barn när Elsa var liten och hon säger:

– Vi gjorde inget särskilt. Det var ju inget att göra då, på den tiden. Vi var hemma och lekte med varandra, men det räckte för mig.

I början av 20-årsåldern träffade hon David på en gudstjänst i Dormen, en bit från Hasselfors. De gifte sig snart och bosatte sig i Davids hemort Ervalla.

– I 58 år var vi gifta, berättar Elsa.

Elsa var hemma med de fem barnen som kom, först Monika som i år fyller 78 och sedan Inga-Lill, Karl-Åke, Agneta och tills sist Bengt-Göran, 14 år efter Monika.

– Jag hade ju barnen, det räckte för mig att vara hemma hos dem, säger hon.

Att barnen var Elsa nog stämmer väl överens med Bengt-Görans bild av sin mamma.

– Mamma har alltid funnits för oss barn om det har varit någonting, jämt. Hon har varit trygg och man har kunnat prata med henne.

När den yngste sonen Bengt-Göran blev äldre arbetade hon som köksbiträde på epileptikerhemmet i Ervalla i 13 år innan det var dags att gå i pension.

– Jag har haft det bra i alla fall, säger Elsa nöjt flera gånger under samtalet.

Vad tror du har gjort att du har levt så länge?

– Det har bara blivit så! Åren går, undan för undan. Får en bara vara frisk så blir det så.

Elsa är född 1916, vilket innebär att hon har levt under båda världskrigen, upplevt bilens intåg på gatorna och månlandningen. Ett århundrade som inneburit en stor utveckling för människan.

Själv tycker Elsa dock inte att samhället har förändrats så mycket.

– Nej, det tycker jag väl inte. Jag bryr mig inte så mycket om det förändras, jag bara följer med.

Kort om Elsa

Namn: Elsa Bergin.

Bor: Hyresradhus i Ervalla.

Födelseort: Hasselfors.

Familj: Barnen Monika, Inga-Lill, Karl-Åke, Agneta och Bengt-Göran ”Bella”,13 barnbarn och 23 barnbarnsbarn.

Sysselsättning: Pensionär. Tidigare hemmafru och köksbiträde.

Aktuell: Fyller 100 år den 25 april, vilket firas med fest i dag.

Önskar sig: ”Ingenting, jag har det jag behöver.”