Annons
Vidare till na.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Agneta Blom, statsvetare: Styrningen av Sverige under coronakrisen – bara dårar kan uttala sig tvärsäkert

I Corona-pandemins fotspår och särskilt med anledning av att de ansvariga organen i Sverige tacklar situationen annorlunda än ledningar i andra länder, har jag fått frågor om hur det svenska styrelseskicket fungerar. Motiverade frågor.

Svaren på dem gör det lite enklare att förstå varför det är om det är. Kanske också enklare att förstå varför det finns anledning att ha förtroende för hur ansvariga i Sverige agerar.

... skapar maktdelning genom tydlig ansvarsfördelning och respekt mellan olika organs roller.

Det svenska styrelseskicket skapar maktdelning genom tydlig ansvarsfördelning och respekt mellan olika organs roller. Det bygger också på att ingen enskild politiker kan ställa sig upp och "peka med hela handen" – inte ens statsministern – utan att det finns beslut som är förankrade hos andra. I den här artikeln beskriver jag den statliga nivån. Därutöver finns även den lokala nivån – regioner och kommuner.

Vi börjar med Riksdagen som får sin makt på uppdrag av medborgarna genom valen. Partierna får mandat i relation till hur stor andel av rösterna de får. Regeringens makt bygger sedan på något som kallas för parlamentarismens princip; regeringen måste ha Riksdagens förtroende eller åtminstone tolereras av dess majoritet. En statsminister kan väljas om färre än hälften av riksdagens ledamöter är emot kandidaten. Övriga kan antingen rösta ja eller lägga ner sina röster. Nedlagda röster betyder att den föreslagna kandidaten tolereras ”som det minst dåliga alternativet”. Sedan väljer statsministern ministrar och anmäler deras namn till riksdagen. Det blir bara omröstning om dessa ministrar om riksdagsledamöter kräver en misstroendeförklaring. Sker ingen sådan protest, anses ministrarna ha samma förtroende som statsministern.

Riksdagen har i detta arbete tre uppdrag; den stiftar lagar, beslutar om statens budget – inklusive budget till alla myndigheter – och utövar kontroll över regeringen.

Så är det dags att styra landet. Riksdagen har i detta arbete tre uppdrag; den stiftar lagar, beslutar om statens budget – inklusive budget till alla myndigheter – och utövar kontroll över regeringen. Regeringen i sin tur styr landet. Den utreder och lämnar förslag om ny och ändrad lagstiftning till Riksdagen. Den verkställer Riksdagens beslut och förvaltar statens tillgångar. Regeringen företräder Sverige i EU och ingår avtal med andra stater. Utrikespolitiken sköts i övrigt i samarbete mellan Riksdagen och regeringen.

Statens myndigheter har i sin tur en självständig roll i relation till de politiska organen. Regeln är att regeringen styr myndigheterna genom beslut som fattas av regeringen som grupp. En enskild minister kan inte själv bestämma över vad en myndighet ska göra.

Får någon funktion övertag över den andra, havererar systemet.

När systemet fungerar som det är tänkt, krävs tillit och respekt mellan de olika aktörerna och deras uppdrag. Systemet fungerar om balansen upprätthålls mellan de olika funktionerna. Får någon funktion övertag över den andra, havererar systemet. Politikerna kan inte bli självsvåldiga utan måste ta hänsyn till såväl lagen, professionell kunskap som tillgången på resurser. Professionen kan inte bli elitistiskt överlägsen utan måste ta hänsyn till folkstyret, lagen och tillgången på resurser, och så vidare. Alla måste förstå sina roller och samverka med varandra utifrån demokratins grund.

Den kris som corona-pandemin skapat visar att det verkar fungera just så. Regeringen styr landet med respekt för vilka beslut Riksdagen är beredda att fatta, med hänsyn till professionernas kunskap och vilka resurser som finns. Riksdagen stiftar lagar och kontrollera regeringens arbete. När regeringen uppfattas komma med förhastade eller bristfälliga förslag, säger Riksdagen ifrån och regeringen måste diskutera med dem och utifrån det ändra i förslagen för att Riksdagen ska fatta beslut.

Folkhälsomyndigheten, Myndigheter för samhällsskydd och beredskap, med flera agerar utifrån den professionella kunskap de besitter. De fattar beslut och ger rekommendationer och sakkunnigt underlag till regeringen för att de i sin tur ska kunna hantera frågor som kräver politiska beslut. Regeringen lyssnar, följer upp och fattar nya beslut. Så går strömmarna runt i pyramiden som ett statens blodomlopp.

Bara dårar kan uttala sig tvärsäkert i en kris som den vi nu upplever.

Gör det då rätt eller fel? Det får framtiden bedöma. Bara dårar kan uttala sig tvärsäkert i en kris som den vi nu upplever. Samtliga aktörer visar stort mod, Riksdagens ledamöter, regeringens medlemmar, myndigheternas företrädare. De gör bedömningar och fattar beslut. Trots att det är svårt, ja rent av omöjligt att veta vad som är det bästa. För det förtjänar de vår tillit och respekt. Men de ska hela tiden också bedömas med ett kritiskt öga, så de inte glömmer bort att ödmjukhet är en dygd även för den som är modig.

Agneta Blom

Docent i statskunskap vid Örebro universitet och ordförande i kommunfullmäktige i Örebro (S)