Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Hårdare och snabbare tag mot skolkare

Hårdare tag mot skolket har gett bra resultat på Lindeskolan. Förra läsåret var det bara 2,9 procent av eleverna som blev av med studiebidraget för att de skolkat för mycket.

Annons
På offensiven. Heléne Broberg, Eva Boström och Åsa Sjögren jobbar, tillsammans med mentorerna, med att minska skolket på Lindeskolan.

Det kan finnas många anledningar att skolka. Men en anledning till att inte göra det är att studiebidraget dras in.

Så har det fungerat många år, men i januari 2012 skärptes reglerna markant. Effekten blev att hela 8,6 procent av Lindeskolans elever blev av med studiebidraget det läsåret.

På skolan drogs då igång ett system för att få bukt med skolket. Metoden kallas Frånvarotrappan och är hämtad från Vänersborg.

– Den ogiltiga frånvaron har sjunkit drastiskt i och med det här, berättar rektor Eva Boström.

Hennes rektorsområde fick bli pilotprojekt för Frånvarotrappan, och nu är det några fler program som involveras.

– Vi har prövat och utvärderat modellen så vi kunnat rätta till och förfina rutiner.

Frånvarotrappan har fyra steg och här gäller hårda tag från början.

Steg ett innebär att mentor pratar med eleven vid första skolktillfället. Man går igenom en blankett från CSN, centrala studiestödsnämnden, om vad som gäller, och den ska skrivas under av vårdnadshavare. Regeln är att skolan ska anmäla eleven till CSN vid ”tydligt skolkbeteende”.

– Det är för att eleven ska se allvaret direkt, säger Eva Boström.

Steg två innebär att mentorn ringer till hemmet vid fjärde skolktillfället. Det kan handla om hela dagar eller bara några timmar.

När eleven fått ogiltig frånvaro för sjunde gången kopplas närvaroteamet och elevhälsoteamet in.

Om ändå oro kvarstår har man nått steg fyra och då kallas till ett möte med elev, vårdnadshavare, mentor och närvaroteam.

Det är de båda studie- och yrkesvägledarna som utgör närvaroteamet, Heléne Broberg och Åsa Sjögren.

De har inte blivit överbelastade av skolkproblem.

– Det har bara handlat om tre elever som nått steg fyra det här läsåret, säger Åsa Sjögren.

– Det är bra att de fångas upp tidigt. Det betyder att de har blivit sedda och saknade när de inte kommer, säger Heléne Broberg.

Eva Boström påpekar att skolan samtidigt har jobbat mer aktivt med den giltiga frånvaron. Man vill hitta orsaken, för en sådan finns alltid.

– Om vi upptäcker att någon ofta är anmäld som giltigt frånvarande tar vi reda på varför. Vi behöver se till att hjälpa dem, kanske krävs ett läkarintyg.

– Fast det kan också visa sig att det är elever som fyllt 18 och därmed själva nmäler sin frånvaro, och tycker att den ska ses som giltig.

Mer läsning

Annons