Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

”Jag är mamma och har ADHD”

När Therese Völker i vuxen ålder fick diagnosen ADHD blev hon inte förvånad, hon har alltid känt sig annorlunda. Istället upplevde hon en lättnad och alla frågetecken som tidigare funnits rätades snabbt ut.

Annons

Redan när Therese Völker gick i skolan kände hon sig annorlunda. Hon satt ofta i egna tankar i klassrummet och hade svårt att koncentrera sig. Hon var också oerhört impulsiv, och agerade utan att tänka på konsekvenserna. Fick hon för sig att hon skulle åka någonstans, riktigt kröp det i kroppen på henne tills hon åkte dit.

- Det var som att jag var tvungen att göra allt för att komma dit jag ville oavsett om det var rätt eller fel.

Det värsta var dock humörsvängningarna.

- Jag kunde lätt bli arg och det var riktigt jobbigt eftersom jag inte kunde kontrollera ilskan. Idag, när jag har lärt mig att leva med min ADHD däremot märks humörsvängningarna knappt på mig.

Redan under uppväxten var Therese Völker hos både läkare och kuratorer för att ta reda på vad som var annorlunda med henne. Men alla sa bara att Therese var som ett vanligt barn. Till slut lät Thereses mamma henne slippa fler kuratorer.

Vändningen kom inte förrän Therese hade vuxit upp och fött sin son. Två veckor efter att lille Ludwig, hade fötts fick Therese genom en kurator en remiss till en läkare som senare konstaterade det som hon själv misstänkt länge. Hon hade ADHD.

- Det var som om en sten som föll från mitt hjärta. Alla frågetecken som funnits under min uppväxt var äntligen utsuddade, berättar Therese Völker.

Lättnaden var stor över att äntligen förstå varför hon gjort vissa val i sitt liv, undermedvetet och medvetet.

- Jag kände mig lättad, och många års grubblande och funderande var över, beskriver Therese Völker tiden efter diagnostiseringen.

Dessutom fick nu Therese professionell hjälp att hantera sin sjukdom. ADHD går inte att bota, men med hjälp av en kombination av medicin och struktur kan Therese nu leva ett helt normalt liv.

Även omgivningen gladdes åt att diagnosen ställts.

- Personer omkring mig har förstått att det har varit något annorlunda med mig, och när det sedan blev konstaterat att jag led av ADHD blev de glada för min skull eftersom jag fick ett annat lugn.

Det finns en hög ärftlighet för ADHD, men det är ingenting som Therese oroar sig för

idag.

- Om jag någon gång kommer att misstänka att min son har ADHD tänker jag istället att jag ju vet vad jag kan ställa för krav på hjälp och vart jag ska vända mig. Jag tycker att det känns som om mina egna föräldrar till slut sopade sina egna misstankar under mattan och det tänker jag aldrig göra med mina egna barn. Dessutom finns det så mycket bra hjälp att få i dag, så det ska nog gå bra

I dag vistas Therese Völker ofta på Sveriges största familjesajt Familjeliv.se där hon hjälper andra mammor som misstänker att de har ADHD. Hennes främsta råd till dem som misstänker att de har sjukdomen är att be om hjälp.

- Var inte rädd att be om hjälp att få den hjälp du är berättigad till och var inte rädd för att berätta för din omgivning att du har en diagnos. I mitt fall har diagnosen gjort mig till en bättre mamma. I dag kan jag kontrollera min ilska, jag skjuter inte på saker utan tar tag i dem direkt. Tack vare medicinering och hjälp med struktur har jag blivit en mycket bättre mamma.

Mer läsning

Annons