Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Anders Nilsson: Stenmarkfebern får oss att hoppas på nya klassiska idrottsminnen

Artikel 62 av 116
Anders Nilssons krönikor
Visa alla artiklar

Annons

Det finns idrottsögonblick vi aldrig glömmer. Som när Sverige tog brons i VM i fotboll 1994. Thomas Ravellis räddning, Tomas Brolins hoppsnurr och Tommy Svenssons läsning av Karin Boyes dikt för laget. Vi som växte upp på 70-talet minns också Björn Borgs klassiska finaler i Wimbledon och Ingemar Stenmarks framfart i backarna. Alltihop är idrottshistoria som fortfarande känns nära men ändå är så långt borta. I sommar är det 24 år sedan Sverige grävde guld i USA även om guldet bara blev ett brons. 24 år är en lång tid. Nästan ett kvarts sekel. Det är 42 år sedan Björn Borg vann sin första titel i Wimbledon. Det är ju nästan inte nutid. Ändå går det att ta på den där känslan vi alla fick när Borg vevade med armarna, kastade racketen och gick ner på knä i en kombinerad segergest.

Ändrade medievanor gör att vi idag kan följa idrott i realtid var vi än är. Det är alltid någon som sänder en idrottshändelse live. Vi kan ta del av den på någon tv-kanal i ett jättelikt utbud men också via dator, mobiltelefon eller en läsplatta. Nästan var du än befinner dig. Sportredaktionerna liverapporterar från matcher och du får veta när det blir mål med ett pling i telefonen. Vill du veta något så är det bara att söka på nätet. Hur gammal är Charlotte Kalla? Hur många barn har Ingemar Stenmark?

Det är en ny värld långt från 70-talets Stenmarkfeber. När den började fanns bara två kanaler på teven, tre kanaler i radion och internet var ingen som hade börjat fundera på än. Teve såg folk på bestämda tider på kvällarna. Det fanns ett undantag. Ingemar Stenmark. När han åkte sände Sveriges Television och Sverige stod stilla. Det var någon form av masshysteri. Det fanns inte lika många skärmar som det gör idag men de tv-apparater som fanns hade på-knappen intryckt när Stenmark åkte.

Vi som gick i skolan hade snälla lärare som alltid såg till att rulla in en tv på stativ till lektionen. Det fanns många snälla lärare på den tiden så de flesta fick titta i Sverige. Utanför tv-butikerna samlades folk framför skyltfönstret för att titta på en påslagen tv på andra sidan glaset. I veckotidningarna kunde du lära dig att sticka Ingemar Stenmarks hemstickade mössa och på kvällarna intervjuades Ingemar som aldrig var särskilt bekväm med att möta media. Han sa inte så mycket då och det gör han inte nu heller. Ändå är han en av våra mest älskade idrottspersonligheter genom tiderna.

Nu är det snart OS i Sydkorea och då får vi kanske uppleva nya historiska ögonblick. Kanske föds en ny stjärna. I OS i Ryssland för fyra år sedan tog Sverige mer medaljer än någonsin tidigare. Vi fick också uppleva en historisk bragd när Charlotte Kalla kom in som trea på upploppet i stafetten och på ett mirakulöst sätt lyckades köra förbi både ettan och tvåan och säkra ett guld till Sverige. Även om tekniken har utvecklats enormt så är upplevelsen av historiska idrottsminnen densamma.

Vem skapar nästa idrottsfeber?

 

Annons