Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Anders Nilssons krönika: Hatet och dödsskjutningarna riskerar både det fria ordet och demokratin

Artikel 80 av 123
Anders Nilssons krönikor
Visa alla artiklar

Annons

Återigen skjuts det på en tidningsredaktion. Återigen dödas journalister. När nyheten nådde oss om att en ny masskjutning inträffat på en redaktion började jag genast att tänka på massakern på tidskriften Charlie Hebdo i Paris för drygt tre år sedan. Då dödades tolv personer och elva skadades. Den attacken var en våldsam respons på satir av islam.

Det som nu hänt i USA beror på en ensam gärningsman som i flera år riktat hot mot redaktionen. Både attacken i Paris och masskjutningen i USA har dock ett gemensamt – hatet mot journalister och föraktet mot det fria ordet.

Dödskjutningen i torsdags kväll inträffade på tidningen Capital Gazettes redaktion i Annapolis i Maryland. Enligt polisen i Annapolis var gärningsmannen inte ute efter att skada någon viss person på tidningen utan ville skada redaktionen i allmänhet. Orsaken var att tidningen skrivit om att han dömts för ett brott.

Fem anställda på redaktionen sköts till döds. Flera är skadade. Enligt uppgift ska tidningen fått ta emot hot på sociala medier före attacken.

Däremot flödar hatet mot journalister på nätet och i sociala medier.

I Sverige är det fortfarande ovanligt att journalister blir utsatta för våld. Däremot flödar hatet mot journalister på nätet och i sociala medier. I veckan presenterades en ny studie, ”Hatets anatomi – en undersökning om hat och hot mot journalister i Sverige”. Rapporten har tagits fram av Försvarets forskningsinstitut, FOI, på uppdrag av Tidningsutgivarna.

Studien har kartlagt hur många journalister som drabbas och hur många som ligger bakom hoten på olika nätforum som Avpixlat, Flashback, Samhällsnytt och Nordfront. Rapporten visar att nästan varannan tidningsjournalist som nämns i kommentarerna i dessa forum nämns i sammanhang som också uttrycker hat, hot och kränkningar. Den visar också att det att det är ett fåtal personer som ligger bakom större delen av de hatiska inläggen på respektive sajt. Likaså att det är ett fåtal journalister som nämns ofta. Framförallt är det ledarskribenter och politiska kommentatorer, både från vänster- och högerkanten, som är måltavlor.

På NA märker vi också av fler kränkningar och hot mot våra medarbetare. I vår senaste medarbetarundersökning uppger var fjärde medarbetare att de utsatts för hot, hat och kränkningar det senaste året. Det kan vara kränkande mejl eller inlägg på sociala medier. Men det kan också vara att någon skriker nedsättande saker rakt i ansiktet när våra journalister är ute på fältet och arbetar. Det är en fullständigt oacceptabel utveckling.

Det är då hatvågen blir farlig för samhället och ett hot mot demokratin och yttrandefriheten.

Det är långt från ord till handling. Men när det inträffar skjutningar så påverkar det självklart medier runt om i världen. Precis som allt hat som flödar i sociala medier och på olika nätforum. Att få nedsättande meddelande i sin mejlkorg, att bli offentligt dissad på sociala medier sätter sina spår hos alla medarbetare. Journalister kanske undviker att rapportera om känsliga ämnen som de vet kan generera hat och hot i efterhand. Det är då hatvågen blir farlig för samhället och ett hot mot demokratin och yttrandefriheten.

Annons