Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Är superbussarna värda priset av övrig kollektivtrafik och välfärdsåtaganden?

Annons

Region Örebro län har tvingats spara pengar på busstrafiken under fler år nu genom att lägga ner busslinjer och minska turtäthet på landsbygdsbussarna. Många boende på landsbygden har redan märkt av neddragningarna av busstrafiken och tvingas ta bilen till jobbet när regionen sparar. För vissa som bor på större orter i länet har det ibland blivit fler turer eftersom det är många som åker och man ser linjerna som mest lönsamma. Fulla bussar med korta restider ses som viktigt i arbetet med att effektivisera kollektivtrafiken. Så med budskapet ”det är viktigt för miljön att många åker buss” så minskar men på turtäthet, antal hållplatser och busslinjer och tar bort en del av landsbygdens möjligheter att åka buss istället för bil.

Kommunen och regionen har redan ansträngd ekonomi. Båda flaggar för stora besparingar kommande år och vi har redan sett hur detta slår mot skola, omsorg, sjukvård, kollektivtrafik och andra samhällsbehov.

Fortsatta neddragningarna i busstrafiken på landsbygden kommer ske parallellt med satsningen på BRT-system (Bus Rapid Transit) med ”superbussar” i Örebro stad. Busstrafiken i staden ska effektiveras med fordon som tar stort antal passagerare, och kommunen ska bygga om gatorna för att bussarna ska komma snabbt fram på tre stråk mellan Vivalla/Mellringe-Centrum-Universitet-Brickebacken. För Örebro kommuns räkning handlar det om investeringar för 570-730 miljoner kronor enligt beräkning 2015. Vad slutsumman blir är okänt. Kommunen och regionen har redan ansträngd ekonomi. Båda flaggar för stora besparingar kommande år och vi har redan sett hur detta slår mot skola, omsorg, sjukvård, kollektivtrafik och andra samhällsbehov.

Förslaget om BRT-system bygger på utredning från 2015 som tillkom efter uppdrag att se över möjligheterna för sådant system i Örebro. Senare utredningar har inte tillfört i princip några nya uppgifter utan bygger på samma siffror och förslag. Det står klart att för att man ska uppnå de uppställda målen om 20-30% resandeökning med BRT så krävs det ytterligare åtgärder i form sänkta biljettpriser med 25%, ökad turtäthet på dessa linjer till 3,75 alt 7-minutersintervaller, minskat antal hållplatser, påstigning i både främre och bakre dörrarna, bättre och smidigare biljettsystem, bättre information på bussarna, ökade p-avgifter för bilister, och ombyggnation av närliggande och korsande gator för att hantera förändringen för övrig trafik.

Vill man ha fler resande kanske det vore bra att testa att sänka biljettpriset istället för att höja, införa smidigare biljettsystem, tillåta påstigning på bakre dörrarna på bussarna ...

Flera av de åtgärder som krävs för att få BRT-systemet att bli effektivt skulle redan kunna införas på befintlig kollektivtrafik utan att kommunen skulle behöva satsa upp mot 600-800 miljoner på att bygga om gator. Vad är egentligen hindret för att börja med det som redan finns, utveckla det så långt som det går och utvärdera resultatet innan man börjar investera stora pengar? Vill man ha fler resande kanske det vore bra att testa att sänka biljettpriset istället för att höja, införa smidigare biljettsystem, tillåta påstigning på bakre dörrarna på bussarna för att korta ner tiden på hållplatserna, använda det system för bussprioritering som redan finns klart i trafiksignalerna och utveckla linjenätet på mest effektiva sätt. Om kommunen kan spara en halv miljard kronor på detta så skulle det finnas mer pengar till skola, äldreomsorg och nödvändiga investeringar i infrastruktur i den växande staden. Det kan behövas!

Hannah Ljung

Örebro

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel