Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Återblickar Open Art – minns ni äggen, skinnskallarna och morotsbomberna?

Artikel 39 av 85
Open Art 2017
Visa alla artiklar

I dag invigs Open Art 2017 men först tittar vi bakåt på "snackisarna", dragplåstren, och de verk som vunnit våra hjärtan.

Annons

Starten, 2008:

Fröet till det första Open Art såddes när kultur- och medborgarnämndens ordförande Bechet Barsom startade en diskussion om hur kons­ten skulle kunna ta steget ut till folket. 2007 presenterade dåvarande chef för Örebro konsthall, Mats Nilsson, konceptet Örebro Open Art. Tillsammans med konstnären Lars Jonnson organiserade Mats Nilsson utställningen. På Örebrogalan vann Open Art det året priset "Årets överraskning".

Konstverk som stod ut från mängden det första året var till stor del placerade i Svartån runt Slottet; bosniske konstnären Boprut Popenkos stekta ägg, spegelkyrkan av Kent Karlsson och Kaarina Kaikkonens skjortor som var knutna i ett långt led från ett av slottsfönstrena ned i vallgraven.

Ett konstverk som väckte anstöt första året var "I skogen" av Patrik Gustavsson. I verket står fem män med renrakade huvuden i en skog och plockar svamp. En av männen har en t-tröja med svenska flaggan. En man, med ett hakkors på handen, står och kissar. Två besökare menade att verket satte likhetstecken mellan skinheads och nazister vilket fick dem att känna sig utpekade eftesom de själva var skinheads, en subkultur som de framhöll har sina rötter i arbetarklassen. Tanken som Patrik Gustavsson hade med verket var att visa att främlingsfientlighet finns lite var som helst, även i idyllen.

År två, 2009:

Nu kom omvärlden som ett slag i magen på Open Art som präglades av den ekonomiska krisen. Den kulturexplosion som Örebro kommun planerade för i samband med sommarens Open Art tvingades skrinläggas på grund av den ekonomiska krisen.

Sabotag var också ett problem detta år och drabbade bland annat konstnären Karin Ward vars skulptur "Jungfrun" två gånger försvann från sin flotte i Svartån. I Krämaren bröt sig någon in i en glasmonter med Gustave Lunds skulptur ”Mitt inre liv” föreställande konstnären när han spyr upp sig själv och snodde ”spyan”.

Men det verk som väckte mest rabalder 2009 var konstnären Conny Bloms morotsbomber som bara timmar efter att Open Art invigts plockades bort av polisen.

"Jag kan inte riskera mina mannar och anta att allihop är på låtsas. Det här är ytterst olämpligt. Vi hade en allvarlig trafikolycka med personskador här på morgonen som jag fick ta personal från, för att leta morötter", sa Ronny Hörman, vakthavande befäl vid Örebropolisen, till NA om beslutet att ta bort konstverket och inleda en polisutredning med ofredande som brottsrubricering.

Nyheten om morotsbomberna fick stor internationell spridning i medierna.

I efterverkningarna av 2009 års Open Art konstaterade projektledarna att det ekonomiskt var omöjligt att fortsätta genomföra en utomhusutställning av den storleken varje år varför man föreslog en övergång till nuvarande form där Open Art arrangeras varannan sommar.

Tredje året, 2011:

Det här året började Open Art anta en internationell prägel genom att sätta fokus på Mexico. Men landstemat till trots, Mexico hade inget att komma med i jämförelse med det här årets stora snackis – "Big yellow rabbit" av Florentijn Hoffman på Stortorget. Eller "Jättekaninen" som den snabbt kom att kallas i folkmun.

Skadegörelsen på konstverken blev bara ett allt större problem för Open Art. Bland annat attackerades just kaninen hårt om nätterna med stora hål och avslitna ögon som följd. Verket "Arken" fick brandkåren komma ut och rädda efter att det satts i eld, rutorna krossades på flera av konstkuberna och verket "Utkik" saboterades så pass mycket att Open Art tvingades köpa in konstverket.

Nämnas från det här året bör också konstverket “Måla din stad” av Mark Jenkins som bestod av vita gubbar.

År fyra, 2013:

Också det här året hade sin solklara snackis – "Bad, bad boy", eller "den kissande pojken" som örebroarna strax började benämna honom. Ryktet om Tommi Toijas kissande pojke nådde långväga och utsågs till världens mest skrämmande konstverk på en populär amerikansk humorsajt.

Inför Open Art hade NA:s reporter dock listat tunneln gjord av tejpnät som spändes över vattnet vid Slottet och som man kunde krypa in i som årets största snackis. Det var det österrikisk-kroatiska konstnärskollektivet "Numen/For use" bestående av Christoph Katzler, Nikola Radeljkovic och Sven Jonke som låg bakom tejpnätet.

Det här året infördes Open Art kids med guidade rundvandringar särskilt utformade för barn, ett koncept som hänger i än i dag.

Kommunens kulturnämnd införde 2013 en omröstning där folket fick vara med och välja ut ett konstverk som de skulle köpa in och låta stå kvar i Örebro, en omröstning som vanns av Villu Jaanisoos stora anka Rubber duck.

2011 gick NA:s kulturpris till skaparna av Open Art Lars Jonsson och Mats Nilsson.

Senast, år 2015:

Den kinesiske konstnären Ai Weiwei som under sommaren fortfarande hölls i husarrest i Peking, var det stora dragplåstret vid 2015 års utomhusbiennal, den femte i ordningen. Hans verk ”Think different” hängde på Köpmangatan och var ett av sammanlagt 130 verk av 72 konstnärer.

Antonio O´Connels konstverk "Open house" som byggdes runt statyn av Engelbrekt på Stortorget väckte en livlig debatt där ena sidan tyckte det var respektlöst mot konstnären som gjort statyn och mot dess förebild medan andra sidan snarare tolkade verket som en hyllning till Engelbrekt som nu kunde skådas på nära håll och från andra vinklar.

NA:s recensent 2015 Stefan Nilson lovordade biennalen och utsåg den till bäst hittills: ”En bra blandning av högt och lågt, humoristiskt och djuplodande”, skrev han i sin recension.

Örebrokonstnären Anton Hjärtmyr blev det här året nominerad till NA:s kulturpris för sitt verk ”Popcorn” som ingick i Open Art och som var en solklar favorit bland barnen som besökte biennalen.