Annons
Vidare till na.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Avloppsslam är bättre än sitt rykte

Svar

I NA 18 september skrev Gunnar Lindgren och Lena Jarlöv en debattartikel om varför man bör stoppa spridningen av avloppsslam från reningsverk. Artikeln innehåller en del felaktigheter och vi på Skebäcksverket, Reningsverket i Örebro, vill gärna ge vår syn på detta ämne.

För att erhålla goda skördar behöver alla åkrar gödslas, endera med avloppsslam, rötrester från hushållsavfall, stallgödsel eller konstgödsel. Alla gödselmedel har sina för och nackdelar. Eftersom djurhållningen i Sverige stadigt minskar i förhållande till växtodlingen så räcker stallgödseln inte till. Avloppsslam och rötrester från hushållsavfall är närproducerade och förnybara men eftersom de är restprodukter från samhället innehåller de även föroreningar.

Det största problemet med konstgödseln är dock att fosforn är en ändlig produkt, precis som olja, den kommer att ta slut.

Fosforn i konstgödsel bryts till stor del i gruvor i södra Sahara där de orsakar stora miljöproblem på plats och även bidrar till klimatförändringar på grund av långa transporter. Eftersom det inte går att bryta helt ren fosfor är även konstgödseln förorenad av till exempel kadmium, en metall som bland annat orsakar benskörhet. Användning av konstgödsel ger också ett tillskott av kadmium till kretsloppet, vilket inte avloppsslam gör. Det största problemet med konstgödseln är dock att fosforn är en ändlig produkt, precis som olja, den kommer att ta slut. Vi måste helt enkelt hitta sätt att återanvända den fosfor vi redan har, till exempel genom att använda fosforn som finns i avloppsslam.

I Sverige har vi valt att göra det via ett certifieringssystem, Revaq, som går ut på att kvaliteten på avloppsslammet ständigt ska bli bättre genom uppströmsarbete. Det innebär att reningsverken aktivt letar efter föroreningskällor hos olika typer av industri- eller företagsverksamhet samt informerar hushållen vad som får spolas ned i avloppen. Revaq-systemet kräver inte bara att lagkraven uppfylls utan ställer betydligt hårdare krav för att slammet skall få spridas på åkermark.

... ju färre miljöstörande ämnen vi får in till reningsverket, desto färre släpper vi ut i naturen.

Det här arbetet gör skillnad! Sedan vi Revaq-certifierade Skebäcksverket 2012, och började arbeta strukturerat med uppströmsarbete har vi minskat halterna av bly och PCB (för att ta två av de ämnen som nämndes i debattartikeln) med 41 procent respektive 79 procent. Liknande resultat kan ses för många andra miljöstörande ämnen. Det här är bra inte bara för slamkvaliteten utan för miljön i stort. Det renade avloppsvattnet släpps ut i Svartån och ju färre miljöstörande ämnen vi får in till reningsverket, desto färre släpper vi ut i naturen.

I debattartikeln nämns läkemedelsrester och mikroplast som ämnen som gör att slamspridning borde undvikas. Det är sant att läkemedelsrester som kommer via avloppsvattnet till reningsverken är ett stort problem för miljön, men inte på grund av slamspridningen. Läkemedelsresterna går till absolut övervägande del genom reningsverket och följer med det renade vattnet ut i Svartån där de kan orsaka skada på fiskar och andra djur. De få läkemedelsrester som hamnar i slammet rötas först i rötkammare och lagras sedan i minst sex månader innan de sprids på åkermark. Under den här processen bryts de ner och det finns inga studier som visar på att växter på slamgödslad mark skulle innehålla mer läkemedelsrester.

Avloppsslam innehåller fosfor och andra näringsämnen men även så kallade mullbildande ämnen, vilka alla är positiva för jordbruksmark.

Även mikroplast är ett stort miljöproblem, men främst på grund av dagvatten. Dagvatten är regnvatten från till exempel vägar som leds via gatubrunnar direkt till närmaste vattendrag och inte till reningsverken. Den plast som ändå kommer till reningsverk, genom att människor spolar ner tops och bindor etcetera, fastnar till allra största delen i rensgaller och hamnar inte i slammet. Det har genomförts studier för att jämföra mängden mikroplast i mark gödslad med slam och annan mark. Där har man inte kunnat se någon skillnad, det som däremot har varit avgörande för hur mycket mikroplast man har hittat i marken är avståndet till närmaste väg och hur hårt trafikerad den är.

Avloppsslam innehåller fosfor och andra näringsämnen men även så kallade mullbildande ämnen, vilka alla är positiva för jordbruksmark. Det är viktigt att fortsätta jobba för att avloppsslammet ska bli allt renare från föroreningar så att det även i framtiden kan spridas på åkermark utan att skada människors hälsa eller miljön.

Leif Sildén

enhetschef, Reningsverket

Helena Hasselquist

miljöingenjör, Reningsverket

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel