Annons
Vidare till na.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Bäriga skogsvägar till klimatmålet

EU och Sverige har en fossilsvart/solvit syn på biobränslen: Förbränningen av låginblandade biodrivmedel CO2-beskattas som fossila medan höginblandade, typ E85 och biodiesel, skattebefrias – som nollutsläpp. Men när ett skogsbaserat bränsle ersätter ett fossilt, så infångas all CO2 efter ett antal årtionden i stället för långt senare eller inte alls. Klimatnyttan – den långsiktiga medelnivån bunden CO2 (NA Debatt 18/5) – är givetvis 0 procent för det fossila och 100 procent för det direkt infångade. Någonstans däremellan hamnar biobränslena.

Regeringen utlovar i sin höstbudget kreditgarantier till bioprojekt, samt stöd till både bioraffinaderier och -konverteringar. Vilket har fått vissa grupper att krevera: Tidningen Dagens ETC mobiliserar 28/9 i en 20-sidig stridsskrift till kamp emot planerna på skogsbaserade bränslen – som sägs vara långsamma på CO2-återinfångning, öka utsläppen och skogsavverkningarna samt bli en återvändsgränd för klimatpolitiken.

Kanske bottnar svart/vit-synen i målkonflikten med Parisavtalets krav på action: Snabbt verkande åtgärder är inte de långsiktigt bästa. Vårt verktyg för att balansera snabbhet och klimatnytta är kalkylränta (NA Debatt 6/1): Ju längre fram i tiden en CO2-emission/infångning sker, desto mindre vikt får den.

Det vita synsättet talar för långsiktigheten, att tiden till infångning saknar betydelse: Ränta 0 procent. Sveriges klimatmål, CO2-neutralitet om 25 år, talar för snabbheten och räntan 1/25=4 procent (viktsumma 25 år). Målkonflikten talar för en kompromiss, säg 2 procent. Vi (och Staten?) väljer det!

Sex myter skall avlivas.

Myt 1: Snabbast infångning är bäst för klimatet.

I så fall vore ettåriga jordbruksgrödor, som (etanol-)vete och (RME-)raps klimatsmartast. Nej, för att tänka rätt måste vi definiera en ny slags markanvändning, bränslemark, och välja den biomassa som gör störst klimatnytta per hektar. Då utkonkurreras de ettåriga växterna och energiskog av skogsplantering.

Myt 2: Orörd skog är bästa kolsänkan.

Vi exemplifierar med en skog, tänkt som en svensk medelskog, av jämngamla träd som får växa fritt fram till slutavverkning. Träd tillväxer i volym under hela sin livstid, först långsamt, så snabbare med ökad blad/barr-yta, senare allt långsammare [1].

Samtidigt sker en utslagning, bland yngre träd på grund av torka, stormar, bränder och insektsangrepp, bland äldre även åldersrelaterat [2],[3]. Vårt antagande är att risken för unga och gamla träd är fördubblad, jämfört med medelålders (men 7 procent av träden väntas bli minst 400 år). Den S-formade utvecklingen av insamlad, (som kol) bunden CO2 i ett överlevande träd visas i figuren.

För klimatets och mångfaldens skull får träd som dör förmultna, även de som lever vid slutavverkningen, streckat i figuren efter 108 år. Då planteras ny skog som hanteras på samma sätt, så att omloppstiden blir just 108 år i ett evigt kretslopp.

Vi söker den optimala omloppstiden, kanske 200 år? Observera att klimatnyttan (medelnivån) baseras på hela biomassan, inte bara S-kurvan för levande träd. Idealet är nivån 100 procent direkt vid plantering och under alla år. Vårt val, 2 procent-ränta och allt till multning, ger optimal omloppstid just 108 år och klimatnytta 29,7 procent, streckad nivå i figuren! Alltså knappt 30 procent av idealnivån och bara drygt 100 år!

Vi inser att bilden av skogen som en kolsänka, när träden får växa upp i himlen under sekler, är falsk: I kretsloppet (kolcykeln) tillbringar skogens bundna CO2 drygt 70 procent av tiden i atmosfären – förutsatt att skogen sköts!

Myt 3: Skogsavverkningarna fördärvar klimatet.

I svensk skogsskötsel tas merparten tillvara, enligt de energier i TWh (lågt räknade) som anges för ”storskogen Sverige” i figuren vid 82 år [4],[6]. Tumregeln lyder att avverka för största möjliga medeltillväxt per år, räknat från planteringen år 0 [1]. Men tumregeln tar inte hänsyn till att särskilt grövre stockar betalas bättre: Smala grenar/toppar (GROT) 200 – massaved 300 – grovt sågtimmer 500-700 kronor kubiken [5].

Eftersom andelen grova stockar ökar med trädets höjd, så lönar det sig bäst att vänta med avverkningen, tills medeltillväxten är 25 procent större än den löpande tillväxten, här vid 82 år. Klimatnyttan är 23,6 procent, heldragen nivå i figuren, alltså 6 procent mindre än bästa multningsval. Förödande? (Även ETC behöver tidningspapper, flisvärme och byggmaterial...) För att klimatkompensera all avverkning kan 0,057 procent = 0,17 TWh kolas till träkol och deponeras i en tillsluten ”kolgruva” under jord, med CO2-emission i jämn takt under 40 000 år (CCS)! Lagstifta om (minst) det! Men klimatneutralitet på kort sikt kräver mer …

Myt 4: Skogen räcker inte till fossilfrihet.

Hur skall Sveriges 8 miljoner bränsledrivna bilar och bussar köras vidare? Dagens ETC och andra ser bara målet: Inga bränslefordon. Och blundar för en totalskrotnings konsekvenser: Kapitalförstöring och penningknipa. Sverige använder runt 110 TWh fossil energi, merparten i transportsektorn [6].

De 40 största CO2-utsläppskällorna inom skogsindustri, fjärr- och kraftvärme samt masugnar emitterar drygt 37 megaton CO2 per år [7]. CO2-avskiljning från rökgaserna, för framställning av metanol och derivat – med överskottsel från närbelägna vind- och solkraftverk – kan ge 166 TWh (CCU). Även med hänsyn till energiförluster räcker detta för att fasa ut allt fossilt, utan ökad avverkning! Och bidra till att halvera utsläppen från dagens avverkning.

Myt 5: En rättvis CO2-skatt är svart/vit.

Som ”klimatval” använder vi den minst dåliga markanvändningen på bränslemark, i exemplet skog avverkad efter 108 år, där allt multas. Alla bränslegrödor beskattas: För beräkningen tänks odlingen (teoretiskt!) upprepas i all framtid och utvärderingen görs med 2 procent-räntan. En grödas rättvisa skattesats är skillnaden i klimatnytta (i ton), mellan klimatvalet och grödan, delat med grödans beskattningsbara bränsleenergi (uttryckt som medelvärde över tid, i MWh).

För skogsmetanols energi utgår vi från bränsledelen (110/300 i figuren) och räknar ner för omvandlingsförluster (44 procent) vid bränsleproduktionen [8]. När resultatet (kvoten, i ton/MWh) relateras till motsvarande kvot för fossilbränsle får vi skattesatsen uttryckt som andel av fossilskatten; vilket för skogsmetanol blir 13 procent. Och för veteetanol 23 procent. Inte 0 eller 100 procent!

Med en utsläppsmoms, där även utsläpp under odling, transport och bränsleproduktion ingår [7], blir skogsmetanolens skatt 15 procent och veteetanolens 34 procent av fossilbränslets.

Myt 6: Mer skogsbränsle ger mer CO2-utsläpp.

Minst en fjärdedel (27,5 TWh) av det som idag kvarlämnas i varje omlopp kan bli bränsle, inte minst stubbar (som i Finland) [7]. Den svenska skogen tillväxer varje år med 19 TWh [2], vilket ger motsvarande utrymme för ökad uthållig avverkning och förbränning.

När ett skogsbränsle ersätter ett fossilt, så minskar utsläppen – med minst 85 procent enligt myt 5 för skogsmetanol. Dessutom kan all avverkning och förbränning klimatkompenseras med 0,24 TWh i kolgruvan i myt 3, det vill säga med 0,1 procent av det som förbränns. Lagstifta om det!

Per-Åke Andersson

Länklista

[1]https://www.skogsstyrelsen.se/globalassets/mer-om-skog/skogsskotselserien/skogsskotsel-serien-20-slutavverkning.pdf

[2]https://www.slu.se/globalassets/ew/org/centrb/rt/dokument/skogsdata/skogsdata_2020_webb.pdf

[3]https://doi.org/10.3402/tellusb.v54i5.16680

[4]https://www.skogsindustrierna.se/siteassets/dokument/rapporter/bioenergi-fran-skog-och-skogsindustri.pdf

[5]https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efter-omrade/Klimat/Klimatneutralt-Sverige/Skogen/

[6]https://www.brattbysagverk.se/wp-content/uploads/2019/02/BRATT2018-10.pdf

[7]https://lup.lub.lu.se/search/ws/files/7279231/Börjesson_P_2016._Rapport_nr_97_Miljö_och_energisystem,_Lunds_Universitet.pdf

[8]https doi.org/10.1016/S0378-7753(2)00220-3

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel