Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

BNP är ett dåligt mått på välfärd

Annons

Bruttonationalprodukten (BNP), summan av värdet för en nations produktion av varor och tjänster, under exempelvis ett år, används ofta som mått på ett lands välstånd och tillväxt. Men BNP är ett ekonomiskt mått på resursförbrukning, produktion och konsumtion, ingenting annat och absolut inget välfärdsmått.

Att bara mäta ett lands välstånd och tillväxt i ekonomiska termer har många gånger kritiserats av forskare i ekonomi och andra discipliner, politiker och andra men har hittills inte resulterat i några förändringar i mätandet.

Det vi mäter påverkar vad vi gör och om vi mäter fel saker kommer vi att göra fel saker

Joseph Stiglitz (professor i ekonomi vid Columbia University, tidigare Världsbankschef och ”Nobelpristagare” i ekonomi) skriver i Social Europe om en internationell kommission för ekonomiska och sociala framsteg som för ett tiotal år sedan sammanfattade sin rapport: ”BNP är inte ett bra mått på välbefinnande. Det vi mäter påverkar vad vi gör och om vi mäter fel saker kommer vi att göra fel saker. Om vi bara fokuserar på materiellt välbefinnande – till exempel varuproduktion i stället för på hälsa, utbildning och miljö – blir våra åtgärder snedvridna, vi blir mer materialistiska.”

Amartya Sen, som liksom Stiglitz fått ekonomipriset till Nobels minne, kopplar välfärden också till rättvisa och demokrati. För att mäta välfärden i ett samhälle måste man ställa följande frågor om människorna: ”Är de välnärda? Är de befriade från dödlighet som kan undvikas? Lever de länge? Kan de hålla sig varma? Kan de delta i samhällslivet? Kan de visa sig offentligt utan skam och behöva känna vanära (tänk på den svenska debatten om barnfattigdom)? Kan de finna meningsfulla arbeten? Kan de använda sin skolutbildning? Kan de besöka släktingar och vänner?”

Utgångspunkt för forskarna har varit förståelsen att samhället står inför en omfattande omställning

En svensk forskargrupp från KTH och Lunds universitet har under ett antal år forskat om hur ett hållbart samhälle, som inte bygger på oändlig ekonomisk tillväxt, kan se ut. Forskargruppen konstaterar, liksom OECD, att den ekonomiska tillväxt vi kan räkna med i framtiden ligger långt under den tillväxt vi hade under 1900-talet.

Utgångspunkt för forskarna har varit förståelsen att samhället står inför en omfattande omställning för att närma oss ett säkert och rättvist handlingsutrymme för mänskligheten inom planetens gränser.

De specificerar miljömål som handlar om klimat och markanvändning och sociala mål kring makt, inflytande och delaktighet samt tillgång till resurser och välfärd.

Forskarna beskriver sedan fyra scenarier som utgör olika inriktningar som skulle kunna leda till de uppsatta målen utan att bygga på det nuvarande ekonomiska systemet: Kollaborativ ekonomi, Lokal självförsörjning, Automatisering för livskvalitet och Cirkulär ekonomi i välfärdsstaten.

För närmare förklaringar se: http://www.bortombnptillvaxt.se/

Det är en omvandling av historiska mått som behövs – och den behöver börja genast menar forskarna.

ett slags verktyg som jämför fyra olika indikatorer på välmående: Socialt kapital, Mänskligt kapital, Naturligt kapital och Finansiellt kapital.

Det förs inte bara teoretiska diskussioner om att finna nya sätt att mäta välfärd. I Nya Zeeland har tillväxten varit ungefär 3 procent och arbetslösheten 3,9 procent. Med traditionella mått skulle man kunna säga att det har gått väldigt bra för Nya Zeeland men man har en svindlande hög andel hemlösa och man har legat bland de högsta i självmordsstatistiken bland unga i OECD-länderna. Psykisk hälsa och välbefinnande är lågt. Från och med i år kommer landets regering därför att presentera en ”välmåendebudget” för att mäta vilken effekt långsiktiga politiska beslut får på människors liv. Därför har man tagit fram ett nytt ramverk för levnadsstandard, ett slags verktyg som jämför fyra olika indikatorer på välmående: Socialt kapital, Mänskligt kapital, Naturligt kapital och Finansiellt kapital. Bara genom att se till alla fyra indikatorerna kan man mäta nationens välmående som helhet menar beslutsfattarna.

Det som tas upp i den här artikeln är bara några axplock ur en diskussion som uppenbarligen inte gjort något större intryck på våra politiker.

Ingemar Berglund

Tankesmedjan Omvända vär(l)den

Örebro

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel
Annons