Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

740 kvadratmeter herrgård med anor

– Vi befinner oss i gränslandet mellan svears och götars rike, säger Pär Jinnestrand och slår därmed an tonen för visningen av sitt hem.

Annons

Ja, det är ingen tillfällighet att Stora Lassåna herrgård gästats av såväl nuvarande kungens farfar som av karolinerkungarna.

– Här lämnade götarna över kungarna till svearna på Eriksgatorna. Och utanför gården har en viktig farled genom Tiveden, guden Tis skogar, gått sedan urminnes tider.

I dag anar man den rosa herrgården från vägen mellan Laxå och Askersund, men det är i själva verket baksidan man ser. Framsidan är vänd mot den gamla farleden.

Den nuvarande herrgården byggdes mellan 1637 och 1658 men troligen på en ännu äldre byggnad, eventuellt ett kloster. I källaren finns valven kvar från äldre tider. Överdelen på huset har förändrats rejält under årens lopp.

Två torn

– Här fanns förr två torn och huset hade säteritak. Men det var omodernt vid den stora renoveringen på 1810-talet så då togs detta bort och träfasaden putsades. I min barndom var huset vitt.

Den ursprungliga rumsindelningen från karolinertiden finns hur som helst kvar och redan i entréhallen med sina pelare och sitt målade tak känns det att man kliver in i ett mycket gammalt hus.

De målade taken återfinns i flera av rummen och de sätter sin prägel på detta hus och hem.

– Många av takmålningarna har en sedelärande historia. Här i hallen har vi Ikaros som blev högmodig och flög för nära solen. Antagligen ett fint sätt att predika medelmåttans goda väg. Kanske starten till landet Lagom? säger Pär med ett skratt.

Inte lätt

Bakom skrattet finns ett allvar. Det var inget lätt beslut för en bygdens son att köpa herrgården. Det krävdes en knuff av en god vän för att Pär skulle ta det steget.

– Jag hade åkt förbi herrgården massor med gånger hela min barndom. Och jag tycker ju att det är oerhört roligt med hus. Så till sist bestämde jag mig för att strunta i jantelagen och köpa huset. Och det har jag inte ångrat. Jag stortrivs här, det känns som att ha kommit hem, säger Pär och Alexsandra nickar instämmande.

Paret träffades för tolv år sedan i samband med att Alexsandra hyrde in sin häst i Pärs stall. Alexsandra är stockholmare från början men saknar inte storstaden.

– Nej, jag tycker väldigt mycket om att bo på landet. Det har delvis att göra med att här kan jag utöva mitt stora intresse som är hästar.

Tävlar i dressyr

Alexsandra tävlar i dressyr och hon har också arbetat en hel del med avel. Sin finaste utmärkelse fick hon 2007 då fölet Calibro St.L. från Stora Lassåna utsågs till ”riksföl”.

Till höger om huvudingången ligger husets enda rum som paret inte använder. Det är kungskammaren. På väggen hänger ett porträtt av Karl XII som alltså låg lik i detta rum. Väggarna är klädda med gyllenläder och i taket finns en spännande målning som förestället livets oundvikliga gång och avklädande. En vacker, välbärgad kvinna tittar sig i spegeln och ser en åldrad kvinna. Bakom henne anas ett timglas och ett skelett.

I rummet står Laxå bruks gamla kassakista där lönerna till järnbruksarbetarna förvarades. Bruket och herrgården hörde ihop från början och det visar sig att ordet Laxå är en utveckling ur Lassåna.

– Ån här utanför, som för övrigt blir till Svartån då den passerat sjöarna Toften och Teen, hette från början Ladsån. Detta ändrades till Lassån och så småningom Laxån. Som alltså inte har någonting med laxar att göra, berättar Pär Jinnestrand som kan sin Stora Lassåna-historia.

Skotte ägare

Den första ägaren till herrgården Stora Lassåna var skotte och hette Andreas Boij. Sonen Anton Boij var mycket god vän med Karl XI och adlades av honom till von Boij. Karl XI lär för övrigt ha besökt Stora Lassåna ett tiotal gånger.

– Och alla kungar fram till Karl XV har övernattat här.

Det var vid Laxå bruks 300-årsjubileum 1943 som dåvarande kronprinsen Gustav Adolf, prins Eugen och kronprinsessan Louise bodde på Stora Lassåna och skrev i gästboken. Så finns här också 16 rum att välja mellan.

Vilken är din favoritplats?– Det är riddarsalen. Här sitter vi och äter och fikar så fort vi är fler än tre personer. Och här inne finns en spis som värmer gott på vintern för det kan bli rätt så kallt i huset, säger Alexsandra som önskar sig golvvärme i köket - ett av de rum paret byggt om.

I taket på den gigantiska riddarsalen finns målningar som föreställer olika delar av järnhanteringen, det som skapade Stora Lassånas rikedomar. För här fanns på 1700- och 1800-talet vad man skulle kunna kalla ett bruksimperium.

– Det var tillgången till vattenkraft, myrmalm och ved som gjorde att herrgården hamnade här, konstaterar Pär.

Latin i taket

I riddarsalens takmålning finns också en devis på latin. Sensmoralen av den är att framgången inte motsvarar mödan. Beställningsarbete av en bitter bruksägare månntro?

En viss möda är det också att äga och förvalta ett så stort hus i dag.

– Gräsklippningen tar en och en halv dag, men den har vi hjälp med. Dammsugningen och golvtorkningen hjälps vi åt med och det tar ett par timmar. Vi har ju två stora hundar och en katt och en sjuåring. Och det här ska vara ett hus att leva i, inget museum. Det är viktigt, säger Pär.

Var huset möblerat då ni köpte det?– Nej. Vi köpte loss några av de gamla sakerna som fanns men i övrigt har vi köpt saker vi tycker om. Vi har rätt så sparsamt möblerat och trivs med det.

Stora Lassåna herrgård

Här bor: Pär, Alexsandra och Isak Jinnestrand

Gör: Pär är ursprungligen fastighetsmäklare men äger och driver numera ett antal företag i Laxåtrakten. Alexsandra jobbar på hotell Rastpunkt i Laxå.

Husets storlek: 740 kvadrat fördelat på 16 rum.

Läge: Invid Laxån två kilometer söder om Laxå.

Byggår: 1637-85. De anslående takmålningarna blev färdiga 1685. Det är troligen målade av någon lärjunge till hovmålaren Ehrenstrahl. Huset är renoverat ett antal gånger men räknas fortfarande som en herrgård i karolinerstil.

Mer läsning

Annons