Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ett sommarhus som harminnen från farmor Alma

Det lilla röda huset med vita gavlar på höjden i Dalkarlsberg heter Högåsen. Men Inger Rondahl berättar att hennes farmor Alma kallade det för Blåsåsen.

Annons
Här i Högåsen trivs Inger och Rolf Rondahl bra. De har lagt ned mycken möda på att bevara huset som det varit.

Redan när farmor Alma bodde här, var huset gammalt. När huset byggdes var det bara hälften så stort som i dag. Någon gång har det byggts ut till två lägenheter. Ingen vet säkert när men Ingers faster Signe gissade att huset är mer än 200 år gammalt.

En gång i tiden var det fattigstuga. Inger, som städat ur vinden, hittade några gamla koppartallrikar där som hon tror använts av fattighjonen. De står nu uppställda på spishyllan och minner om en annan tid, ett annat Sverige.

I dag består huset av två lägenheter om vardera två rum och kök. Inger och Rolf använder ena halvan som fritidshus och andra halvan som loppis. De gillar gamla prylar och säljer det de tröttnat på eller inte har plats för.

Den sista som bodde bofast i huset var Ingers faster Signe som levde sina sista år, ensam där, sedan farmor Alma dött. För Signe var det viktigt att allt förblev som det varit. Inget skulle ändras. Inger och Rolf har försökt att bevara huset som Signe ville ha det. De har renoverat men gått varsamt fram. Känslan av 1800-tal är påtaglig.

Den senaste moderniseringen gjordes på 50-talet när farmor Alma renoverade det gamla vedspisköket.

– Hon ville ha modernt och satte masonitskivor för de gamla spegeldörrarna, bland annat. Det har vi tagit bort nu, säger Rolf.

De har försökt att återställa köket som det såg ut innan renoveringen. Vedspisen fungerar och nu behövs bara ett skåp att stuva in mikrougnen och kaffebryggaren i, så ser allt ut som det en gång gjorde, när Alma var ung.

Inger och Rolf fick ärva huset av Ingers pappa, Genom åren har de kompletterat möblemanget med auktionsfynd och alltså gjort en större men varsam renovering.

Det är viktigt att känslan från förr finns kvar, tycker de. På väggarna hänger gamla fotografier, bland annat en bild på en ung farmor Alma och hennes båda systrar. Inger känner stor kärlek och beundran för sin numera döda farmor och berättar om hennes strävsamma liv och glada sätt.

Almas systrar emigrerade till Amerika medan Alma blev kvar hemma i Dalkarlsberg. Hon gifte sig med gruvarbetaren Oskar och fick nio barn. Oskar engagerade sig i fackföreningen och hemmet blev även kontor för gruvarbetarefacket. Men när det yngsta barnet bara var några månader gammalt, dog Oskar av stendammlunga. Där stod Alma med sin stora barnaskara.

- Farmor var duktig. Med hjälp av barnen drev hon ett litet jordbruk på Högåsen och sålde smör och ost när hon fick överskott, berättar Inger.

Ingers pappa var bara tre år när Oskar dog och 14 år gammal fick han göra som så många andra i Dalkarlsberg. Han fick jobba i gruvan. 1948 stängde den och han och fru och barn fick flytta till jobb i Karlskoga där Inger fortfarande bor. Men hjärtat har hon i Dalkarlsberg.

- Farmor Alma hade ett öppet hem och alltid plats för gäster. När barnbarnen så småningom kom, fanns det alltid plats för oss och vår lek, berättar Inger.

Inger har många ljusa minnen från sin barndoms somrar hos farmor. Gäster var alltid välkomna på en kopp kaffe. Och just det är en av orsakerna till att Inger och Rolf fick lägga ned sitt sommarkafé i Högåsen nästan på en gång.

– Många av gästerna som kom, var barndomsvänner till min pappa eller kände farmor. De berättade om henne och hennes gästfrihet. Då kan man ju inte ha kafé och ta betalt, säger Inger och skrattar.

Kaféverksamheten gick baklänges. Men gäster är välkomna ändå, att titta in hos dem eller i loppisen.

– Öppettiderna i loppisen är flexibla. ”Efter överenskommelse eller när vi är hemma”, säger Inger.

Utedasset bjuder traditionsenligt på plats för sällskap och bilder att filosofera kring.
Bergslagskaminen pryder sin plats och ger värme kalla dagar.
Separatorn, som, skiljer grädden från mjölken, var en revolution när den kom.
Inger Rondahl har sin farmors hem som fritidshus. Tillsammans med maken Rolf har de gjort en varsam renovering.
Känslan av 1800-tal är påtaglig i Inger och Rolf Rondahls fritidshus i Dalkarlsberg.
Pärlspont, 1800-talsstolar, broderade dukar. Allt ger en gammaldags stämning i Högåsen.
Gamla bruksföremål får stå kvar ”til lyst”.
Högåsen är varit fattigstuga innan det byggdes ut och blev ett parhus.
Här i Högåsen trivs Inger och Rolf Rondahl bra. De har lagt ned mycken möda på att bevara huset som det varit.
Det paret Rondahl tröttnar på säljer de i sin loppis.
Över spisen hänger luffarslöjd.
Gamla mattallrikar. den matta har Inger hittat på vinden. Hon tror att det använts av fattighjonen.
Den som tittar lite noga, hittar alla möjliga figurer intill huset.
Också ett gammalt hjul kan bli en dekoration.
Inger och Rolf Rondahl i Dalkarlsberg.

Mer läsning

Annons