Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Så lyckas du med bostadsköpet

Visning, val av mäklare, budgivning, lån, läget, planlösning och mycket mer. När man ska köpa eller sälja en bostadsrätt är det massor med saker man måste sätta sig in i. Vi gick på en visning och sedan bad vi en expert om de bästa tipsen.

Annons
lägenhetsvisning Restalundsvägen Örebro

Det är tisdagseftermiddag i januari och en lägenhet i Eklunda är proppfull med folk. I trapphuset är det kö till andra våningen där fastighetsmäklaren Malin Granstedt har fullt upp med att välkomna de närmare 100 besökarna. Nyfikna spekulanter får trängas för att ta sig mellan de två rummen och köket på de 58,5 kvadratmetrarna.

Det handlar om en bostadsrätt på Restalundsvägen i Örebro. 695 000 kronor är utgångspriset och månadsavgiften ligger på 2 901 kronor.

– Den är väldigt fin och mysig, säger 20-åriga Anna Strignert som är ute efter sin första lägenhet. Hon bor fortfarande hemma på gården i Stora Mellösa och har med sig mamma Eva och pappa Sten som rådgivare.

Det viktigaste för Anna när hon letar lägenhet är att den ligger i Örebro och att läget är det rätta. På andra plats kommer månadskostnaden och först på tredje plats kommer ”hur lägenheten känns”.

Den här lägenheten uppfyller första och tredje kriteriet.

Området är i Annas ögon nämligen det bästa i Örebro med närhet till systern, bra cykelavstånd till jobbet, nära till centrum och enkelt för föräldrar att svänga förbi när de ska till och från jobbet. Dessutom är hon lite taktisk eftersom hon tror att området vid Behrn arena är på väg att utvecklas.

– Det verkar ju som att det kan bli ett nytt centrum där i framtiden, säger hon.

Trots trängseln under visningen konstaterar hon också att det här är en lägenhet där hon skulle trivas. Det enda hon kan komma på som är dåligt är att diskhon är för liten.

– Man går på känslan även om det är svårt att bilda sig en uppfattning när det är så mycket folk här. Men jag tycker om den och den är så fint renoverad, säger Anna.

Vad som är en rimlig månadskostnad får vi dock inget svar på, men att döma av diskussionen mor, far och dotter emellan är gränsen nästan redan nådd. Diskussionen kring det ekonomiska går enligt som följer:

Eva: ”Att ta lån ser vi som en naturlig del i köpet. Eftersom Anna inte har fast jobb blir det mer praktiskt om jag tar lånet”.

Sten: ”Egentligen är 695 000 kronor redan på gränsen. Man vet ju inte hur många som är intresserade, men budgivningen kommer säkert sluta på 1 000 000 kronor”.

Eva: ”När man tar lån måste man ha i beräkningarna att räntorna kan förändra sig mycket och därmed månadskostnaden”.

Sten: ”Vi tittar även på lägenheter som är billigare och behöver rustas. Jag är beredd att åka och jobba lite. Vi har ju rustat på gården där vi bor i 20 år”.

Eva: ”Vi får åka hem och diskutera om vi ska lägga ett bud”.

Anna: ”Chansen att det blir den här lägenheten är ganska liten, men det är kul att titta i alla fall”.

Om det nu inte blir den här lägenheten så fortsätter letandet som vanligt, och fler visningar lär det bli. Den här visningen var den fjärde i ordningen så Anna börjar bli van.

– Innan den här har vi tittat på tre ettor på Hagmarksgatan, men en etta kanske man tröttnar på ganska snabbt. På en av visningarna var det kö i hela trapphuset, säger Anna.

För att hitta intressanta lägenheter letar hon aktivt på Hemnet, en internetsida där en stor andel av landets bostäder som är till försäljning via fastighetsmäklare listas. Även Blocket, som är en internetsida där vem som helst kan lägga ut annonser, använder hon då och då.

– Men man vill nog ändå köpa av en mäklare. Budgivningen känns mer serös då, säger mamma Eva.

Anna letar också efter annonser i tidningen och det var så hon hittade den här lägenheten.

Slutligen understryker mamma Eva att en ”köpelägenhet” inte är en självklarhet.

– Vi letar efter hyresrätter också. Det bästa vore att hyra av Öbo, men det är ju i princip omöjligt att få någon sådan lägenhet, säger hon.

Två veckor senare:

När vi ringer upp Anna två veckor senare för att fråga hur det gick visar det sig att budgivningen ökat så snabbt att hon fick släppa tankarna på bostadsrätten på en gång.

– Det var fyra stycken som bjöd för mycket på en gång så vi valde att inte vara med, säger hon.

Men lika glad är hon för det. Hennes lägenhetsletande tog ett lyckligt slut i alla fall eftersom hon precis har fått en hyreslägenhet på Väster. Det är en tvåa med en månadskostnad på 4 100 kronor.

–  Vi åkte dit och kollade på den och jag bestämde mig på en gång, säger hon.

Men området blev inte det du tänkt dig från början?

– Nej men nu när jag har fått lägenheten så känns det jättebra i alla fall.

Bostadsrätt

Om du köper en bostadsrätt så köper du inte själva lägenheten, utan rätten att använda den.

Du blir även delägare i en ekonomisk förening, en bostadsrättsförening.

Tillsammans med de andra medlemmarna i föreningen äger du hela fastigheten.

Som medlem i föreningen betalar du en årsavgift, ofta kallad månadsavgift.

Årsavgiften beslutas av styrelsen och ska täcka föreningens kostnader.

För att du ska få bli medlem måste styrelsen först godkänna dig. Men man måste ha mycket goda skäl för att neka medlemskap.

Som bostadsrättsinnehavare är du bland annat med och fattar beslut om vilka som ska sitta i styrelsen och inom vilka områden styrelsen ska ha ansvarsfrihet.

En bostadsrätt måste inte nödvändigtvis vara en lägenhet, utan kan också vara en villa, ett radhus eller ett kedjehus.

Mer läsning

Annons