Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Sotare har ett eget språk

Skorstensfejarmästare Niklas Löthner om knoparmoj, sina bästa sotartips och varför fritidshusfolk är trevligast.

Annons

Vad sysslar du med?

– Jag är skorstensfejarmästare, vilket betyder sotare med ansvar för sotningen i mitt distrikt. Det finns olika nivåer: skorstensfejare, tekniker och sotarmästare, som är kopplat till att man har kontrakt med kommunen. Den högsta nivån inom sotaryrket är skorstensfejarmästare, och det finns en sådan i varje kommun.

Hur kom det sig att du blev sotare?

– Min mamma rådde mig att praktisera som sotare i åttan. Hon visste att jag gillade frihet och bilåkning, och tänkte att det skulle passa mig. Efter praktiken jobbade jag extra som sotare på sommaren mellan åttan och nian, och så har det fortsatt. Mamma hade rätt!

Hur ser en arbetsdag ut?

– Jag och min personal samlas på kontoret vid sju och går igenom dagens uppdrag. Sedan blir det lite pappersjobb innan jag åker ut på egna uppdrag, som oftast rör besiktningar av eldstäder och skorstenar. Är det sommar brukar jag vara ute och sota i fritidshus.

Är fritidshusfolk annorlunda än andra?

– Ja, faktiskt! De är trevligare och bjuder mer på kaffe, haha. Nej, men det märks tydligt att folk har mer tid och är avkopplade på sommaren, de vill gärna prata när vi kommer till lantstället. På vintern har ingen tid att fika eller prata, då är det en annan stress.

Stress ja, är ditt arbete stressigt?

– Ja, det är det sämsta med jobbet, tillsammans med risken för fallolyckor. Ofta ska man hinna sota många hus på kort tid under sommaren, då folk är på landet, och då blir det stressigt och risken för olyckor ökar.

Har du fallit ner någon gång?

– Nej, men det var nära en gång. Jag halkade på ett plåttak utan taksteg, och åkte nedåt mot takfoten. Jag lyckades hålla mig kvar genom att gripa med händerna kring plåtfalsar, men jag saknade handskar och skar mig enormt mycket. Jag var ung och dum då, i dag skulle jag inte ens gå upp på ett sådant tak.

Vad är bäst med ditt jobb?

– Friheten, och att vi har en stor yrkesstolthet i kåren. Vi har till och med ett eget språk, knoparmoj, som jag tror uppkom för att man ville kunna tala med kollegan i fred hemma hos folk. Vissa ord lever kvar än i dag, även i svenskan: Jobba, brallor och dojor är några exempel.

Säg en mening på knoparmoj!

– ”Sjäspan rycker på lanken tra flat” – frun bjuder på fika på tredje våningen. Alltid bra att kunna!

Vad tror du att sotarnas yrkesstolthet beror på?

– Den har gamla anor. På 1600-talet brann städerna ofta, med enorm ödeläggelse som följd. Tvingande lagar om sotning och sotarnas insatser för att förebygga bränder ingav respekt, och märks fortfarande i yrkets status.

Vilka verktyg kan du inte vara utan?

– Verktyg heter töjer på knoparmoj, och i mitt töjknippe ingår lina, lod och krejs. Men om några år används de inte längre – nya instrument och metoder är på väg, där man sotar underifrån i stället för ovanifrån.

Vilken är din värsta hatfråga?

– Det är nog: ”Jobbar du svart?”

Finns det några vanliga missuppfattningar om yrket?

– Många är rädda för oss, de tror att vi ska utfärda eldningsförbud bara för att vi kommer och sotar köksspisen. I stället borde de se oss som en vägledande resurs, som kan bidra till att det blir färre bränder.

Bjuds ni på sprit i stugorna?

– Nej, det där var nog vanligt i många hantverksyrken på 1960- och 1970-talet. Då cyklade man mellan jobben och kunde ta sig en sup. I dag kör man bil och samhällsklimatet är annorlunda, så det förekommer inte längre.

Finns det några kvinnliga sotare?

– Jag tror det är ungefär 20 kvinnor av totalt 1 600 sotare. Yrket är mansdominerat av tradition, kanske för att det kan vara ganska tungt, men på senare år har det kommit in fler kvinnor i yrket. Det tycker jag är kul.

Finns det någon fobi man inte kan ha som sotare?

– Höjdskräck verkar onödigt, liksom cellskräck. Spindelfobi kanske man inte heller ska ha.

Vilka egenskaper bör man ha då?

– Man ska vara lugn. Social kompetens är viktigt, vi är ju hemma hos människor och ser många olika miljöer.

Och hur var det nu – jobbar du svart?

– Haha, det kan vi inte. Allt vi gör förs in i kontrollböcker så att försäkringen gäller om huset brinner ner.

Niklas Löthner

Namn: Niklas Löthner.

Ålder: 44 år.

Bor: I Villa i Tyresö utanför Stockholm.

Fritidshus: Tyvärr inte.

Familj: Gift, två barn, en kanin.

Mer läsning

Annons