Annons
Vidare till na.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Bristande kunskaper om vatten och kraft

Replik

Om beslut i riksdagen tas med så allvarliga kunskapsbrister som nu visas upp i debattartikel i NA den 3 juni av Lotta Olsson, moderat riksdagsledamot från Örebro och ett antal moderata partikamrater, är det skrämmande.

Vatten rinner nedåt. Vattendragen är därför alltid lägsta punkten i avrinningsområdet. Där är det för sent att stoppa vattnet, det måste göras genom återskapande av våtmarker och stopp för fortsatta dikningar högre upp.

... de små dammarnas vattenhållande förmåga är lika liten som ett vattenglas under en öppen kran.

De dammar som återfinns i små vattendrag (mindre än våra stora älvar), kan och får inte hålla vatten över säsong, eller ens över veckor eller dagar. De 1 700 minsta vattenkraftverken, vilka står för 1 procent av Sveriges elproduktion, är strömkraftverk. Det innebär att det varje sekund rinner ut lika mycket vatten ur dammen som det rinner in. Dammen är endast till för att få högre fallhöjd, och den småskaliga vattenkraftens och de små dammarnas vattenhållande förmåga är lika liten som ett vattenglas under en öppen kran.

Den småskaliga vattenkraften var oerhört viktig när den byggdes, men i dag är den försumbar jämfört andra produktionssätt och framförallt i förhållande till de skador den skapar, oavsett om dammarna förses med fiskvägar eller inte. Och den är inte reglerbar, vilket minskar dess betydelse än mer.

Av de mellan 11 000 och 20 000 dammar som finns i Sverige, har kanske på sin höjd ett hundratal avvecklats sedan tio år tillbaka.

Flodpärlmusslan är en hotad och rödlistad art, framförallt på grund av alla dammar som gör att musslornas livscykel förstörs. Eller var det den mest allmänt förekommande dammusslan som debattörerna syftade på när de skrev att dammar är bra för musslor?

Av de mellan 11 000 och 20 000 dammar som finns i Sverige, har kanske på sin höjd ett hundratal avvecklats sedan tio år tillbaka. Äganderätten är stark i Sverige, och i princip samtliga fall har det skett på initiativ av ägaren själv, eller på initiativ av aktörer, som då i samförstånd ordnat med finansieringen till ägaren.

Vad som däremot inte nämns i artikeln är de hundratusentals fastighetsägare med fiskerätter som drabbas negativt av alla dammar. Kanske ska ni ta upp deras problem istället för att hitta på konflikter grundade på bristande kunskaper om vatten och hydrologi.

Christer Borg

generalsekreterare, Älvräddarnas Samorganisation

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel