Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Chanslösa mjölkbönder

Annons

Arla är en gigant på mejerimarknaden. Företaget är kooperativt och ägs företrädesvis av bönder i Danmark och Sverige. Men verksamheten är global och Arla strävar hela tiden efter att lägga under sig nya marknader i Europa och andra delar av världen.

I Sverige växer böndernas protester mot sitt eget företag. Årets prissänkningar för den mjölk som produceras urholkar lönsamheten och gör faktiskt tillvaron förtvivlad för många.

Motivet för prissänkningarna – att det produceras för mycket mjölk i världen, exempelvis i Australien och Nya Zeeland – är svårt att ta in för enskilda mjölkbönder på de svenska gårdarna.

Företagets argument var lika svårt att svälja för brittiska bönder som är knutna till Arla. Protesterna där resulterade i att medlemmarna har utlovats större handlingsutrymme i kommande förhandlingar.

Det återstår att se hur stora protesterna mot det sänkta priset för mjölken i produktionsledet blir i Sverige. Företaget behåller sin vinstmarginal, liksom självfallet också handlarna. Prissänkningen drabbar de enskilda mjölkbönderna och konsumenterna får betala som vanligt.

Kooperativa företag framställer sig ofta i ett skimmer av demokrati och medlemsinflytande. Verkligheten talar ett annat språk – i synnerhet inom lantbrukets kooperationer. Att samla sina ägare en gång per år för att låta dem lufta sina åsikter känns inte tillräckligt i dagens globaliserade värld.

Precis som aktieägare på bolagsstämmor har inte bönderna på sina årliga stämmor en rimlig chans att hävda sina villkor mot en expansiv företagsledning med ambitionen att bli en aktör på den globala mejerimarknaden. En rimlig fråga från mjölkbonden i Hasselfors är hur han gynnas av att hans företag strävar efter en monopolposition i landet. Och hur han gynnas av att hans företag får en starkare position i England, Tyskland eller Mellanöstern.

Förmodligen skulle kooperationen som idé tjäna på att ägarnas medinflytande förbättras och ökar. Det skulle innebära förbättringar för kooperationens medlemmar och i slutändan för konsumenterna.

I det korta perspektivet blir det väl som vanligt: mjölkbonden får knyta näven i fickan, anpassa sig till inkomstminskningen och hoppas på bättre tider.

Annons