Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Dagbarnvårdare drabbas av regler

Nya regler för bidrag gör det mycket svårt för dagbarnvårdare att få en lön som det går att leva på. – Jag tvingas jobba heltid, men kan i princip inte få ut en heltidslön, säger Tove Anger.

Annons

I våras införde kommunen i politisk enighet nya regler för pedagogisk omsorg, som längre tillbaka kallades för familjedaghem. Dels får de inte ta emot fler än fem barn, dels har grundbidraget från kommunen ändrats, så att det krävs fem barn på heltid för att kunna få ut en hel barnskötarlön. En omöjlig ekvation, menar Tove Anger.

– Det är bara 13 procent av alla barn som har så långa tider om man tittar på Skolverkets statistik för hela landet, säger hon.

Hon måste ta de barn som finns i kön, och får alltså inte välja ut enbart barn med önskemål om heltid.

– Det är en liten grupp kvinnliga egenföretagare i ett låglöneyrke. Det handlar inte om att plocka ut några aktievinster, utan om att kunna få en barnskötarlön. En av de lägsta löner vi har i Sverige, säger Tove Anger.

Jämfört med tidigare, då bidraget för pedagogisk omsorg var 31 timmar i veckan för alla barn oavsett tid, sänktes bidraget i snitt med ungefär 25 procent, enligt Tove Anger. Hon känner sig motarbetad av politikerna.

– Vi har många barn som behöver gå i mindre grupper av olika skäl, och jag tycker inte att det är politikerna som ska bestämma vad som är rätt omsorgsform för barnen, utan det är föräldrarna, säger hon.

– En grundtanke med hela systemet med förskolan är ju att det ska finnas en förskolepedagogik, och att vi ska ha en utbildningsnivå som motsvarar förväntningarna i lagstiftningen, förklarar Kenneth Nilsson (S), ordförande i programnämnd barn och utbildning:

– Det betyder att det finns ett högt kvalitetskrav i förskolan. Det finns inte i pedagogisk omsorg. Därför ska inte kostnadsnivån per barn vara densamma, utan högre i förskolan då man har högre kvalitetskrav.

Han hävdar att utgifterna för pedagogisk omsorg ökade på bekostnad av förskolan.

– Den här omsorgsvarianten är en småskalig verksamhet inom den egna familjen, och då har jag svårt att se att den stora diskussionen ska handla om företagens väl och ve.

– Det är klart att det är ett problem att man inte kan få ut sin lön på det sättet om man har byggt upp ett företag, det är vi medvetna om. Men det vi måste vara mer medvetna om är att vi inte kan ha en verksamhet som suger resurser från basen i hela barnomsorgen, nämligen förskolan, säger Kenneth Nilsson.

De nya reglerna för ersättning har överklagats till förvaltningsrätten

– Står sig beslutet i rätten kommer det inte att finnas någon som jobbar med det här på ett par års sikt, säger Tove Anger.

Pedagogisk omsorg

Ur Skollagen 25 kapitlet:

2 § Kommunen ska sträva efter att i stället för förskola eller fritidshem erbjuda ett barn pedagogisk omsorg om barnets vårdnadshavare önskar det. Kommunen ska ta skälig hänsyn till vårdnadshavarnas önskemål om verksamhetsform.

Sådan omsorg som avses i första stycket ska genom pedagogisk verksamhet stimulera barns utveckling och lärande.

12 § Grundbeloppet ska avse ersättning för 1. omsorg och pedagogisk verksamhet, 2. pedagogiskt material och utrustning, 3. måltider, 4. administration, 5. mervärdesskatt, och 6. lokalkostnader. Grundbeloppet ska bestämmas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till sin egen pedagogiska omsorg.

Ur Skolverkets allmänna råd:

”Att ”sträva efter” innebär att en kommun inte utan vidare kan avstå från att tillhandahålla pedagogisk omsorg. Ambitionsnivån måste vara att tillhandahålla omsorg åt familjer som önskar det.”

Annons