Annons
Vidare till na.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Dags för en bättre narkotikapolitik

Svar

... till Lars Ströman, NA 21 maj, ” Legal korridor för knark skulle vara ett slag i ansiktet på Vivalla – Lena Hallengren håller emot! ”

När narkotika diskuteras är det väldigt vanligt att Lars Ströman skriver politiska ledare till försvar för Sveriges rådande restriktiva narkotikapolitik. Poängen består oftast i att narkotikapolitiken inte ska diskuteras och absolut inte utredas! Men det här är en narkotikapolitik som allt fler, både politiker men framförallt forskare samt hälsofrämjande och brottsförebyggande organisationer, åtminstone vill att vi ska se över. För det är det frågan handlar om just nu, om vi ska studera och utvärdera vilken effekt narkotikapolitiken haft sedan den infördes i slutet på 80-talet. Alternativet är att sticka huvudet i sanden och strunta i skyhöga dödstal, utbrett missbruk och våldsamma gängkrig.

Det finns inga belägg för att just kriminalisering och en restriktiv narkotikapolitik har bidragit till att själva bruket har minskat.

För NA:s ledarskribent är det enkelt, det här är inget vi behöver forska kring och han kallar Vänsterpartiets och alla andras ambitioner att modernisera narkotikalagstiftningen för ”gränslöst naiv”. Han sitter själv på universallösningen emot narkotikabruket; det är bara risken att åka fast som gör att bruket kan gå ner. Men det är ju precis tvärt om. Det finns inga belägg för att just kriminalisering och en restriktiv narkotikapolitik har bidragit till att själva bruket har minskat. Utvecklingen följer snarare samma trender som i resten av världen. Vi menar att den nuvarande narkotikapolitiken inte har varit särskilt gynnsam för områdena Vivalla, Varberga och Brickebacken som Ströman hänvisar till. Den har dock bidragit till att dessa områden fått fler brottsdömda ungdomar och unga vuxna, vilket snarare riskerar att ge dem knuffen in i organiserad brottslighet än ur den.

Lars Ströman lyfter i sin ledare själv upp flera brister med dagens system, men egentligen utan att inse vad problemet är. Problemet är att vi lägger alla våra ägg i samma korg, på kriminaliseringen och brottsbekämpningen och väldigt lite resurser på det förebyggande arbetet och missbruksvård. Vi lägger dessutom allt mer polis- och rättsresurser på att upprätthålla kriminaliseringen för varje år. Det är som ett slukhål av resurser som skulle behövas på annat håll inom polisväsendet.

Man kan i och med perspektivskiftet satsa enorma extra resurser på insatser emot psykisk ohälsa och missbruksvård.

De framgångar man sett i exempelvis Portugal, med ett kraftigt minskat tungt narkotikamissbruk och smittspridning av sjukdomar, beror på att perspektivet flyttats. De har gått från att lägga enomrma resurser på lagföring till att lägga dem på stöd och hjälpinsatser till de som riskerar att hamna i missbruk, eller som redan gjort det. Man kan i och med perspektivskiftet satsa enorma extra resurser på insatser emot psykisk ohälsa och missbruksvård.

Lås oss nu lyssna på experterna och forskarna istället för politiska tyckare. Låt dem göra sitt jobb och utreda, utvärdera och rekommendera förändringar av vår nuvarande narkotikapolitik. Sen kan vi ha en politisk diskussion när vi har alla korten på bordet!

Martha Wicklund

Vänsterpartiet, kommunalråd Vänsterpartiet Örebro

Svar direkt:

Antalet personer som lagts in på sjukhus för cannabisrelaterade psykoser ökade nästan 30 gånger mellan 2000 och 2015

Det borde vara en aning pinsamt att Martha Wicklund inte har bättre koll på vad som hänt i Portugal. Dödligheten i narkotikamissbruk har ökat de senaste fem åren. Men siffrorna kan se bättre än de är eftersom Portugal har bytt mätmetod.

Antalet personer som lagts in på sjukhus för cannabisrelaterade psykoser ökade nästan 30 gånger mellan 2000 och 2015. Och ”avkriminalisering” är en sanning med modifikation. Portugal har lyft över bruk av narkotika från vanliga domstolar till något som skulle kunna liknas vid svenska förvaltningsdomstolar. Och polisen har fortfarande befogenheter att beslagta all narkotika, även små mängder för eget bruk. Men ja, det finns inslag i den portugisiska modellen som är intressanta att studera.

Lars Ströman

politisk redaktör, NA

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel