Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Därför fälldes rekordmånga medier 2018: ”Man ville delta i denna samhällsdiskussion – och så gick det som det gick”

Artikel 101 av 116
Anders Nilssons krönikor
Visa alla artiklar

Annons

Har medierna i Sverige blivit sämre på att respektera de pressetiska gränserna? Eller har allmänheten blivit bättre på att anmäla övertrampen i pressen? Aldrig tidigare har så många tidningar och mediehus blivit fällda för olika publiceringar som under 2018. Pressens opinionsnämnd fällde totalt 86 publiceringar vilket är en rejäl ökning från den tidigare toppnoteringen 2002 på 57 fällningar. Vad säger detta om medieklimatet? Håller mediernas ansvarstagande på att svikta? Svaret är nej. Det finns andra förklaringar.

När #metoo fick tusentals kvinnor att vittna om trakasserier och övergrepp hösten 2017 resulterade det i en kraftfull rörelse. Den stora arenan för vittneskildringar och upprop var sociala medier. Vissa medier valde att citera det som skrevs och namngav även vissa kända personer. Flera av de utpekade vände sig då till allmänhetens pressombudsman och anmälde publiceringarna. De menade att vissa medier gått över gränsen och att det fått allvarliga konsekvenser, både för deras jobbkarriärer och privatliv.

Frågan är varför så många medier gjorde sig skyldiga till övertramp?

Totalt gjordes 31 anmälningar i kölvattnet av #metoopubliceringarna. Hittills har Pressens opinionsnämnd avgjort 27 av dessa fall. 19 publiceringar fälldes av opinionsnämnden som tyckte det var fel att medierna publicerat namn på personer som anklagades för olika saker.  Bara åtta friades. Frågan är varför så många medier gjorde sig skyldiga till övertramp genom att publicera påståenden om namngivna personer. Allmänhetens pressombudsman Ola Sigvardsson pekar på två orsaker i sin årsberättelse. Dels var trycket var högt i sociala medier på att de traditionella medierna också skulle namnpublicera. Samtidigt var styrkan i #metoo förmodligen ett ännu större skäl. ”Händelsen var unik, uppropen och debatten var viktiga. Man ville delta i denna samhällsdiskussion. Bidra. Och så gick det som det gick.”, skriver Sigvardsson.

De många anmälningarna efter #metoopubliceringarna är en orsak till att rekordmånga medier fälldes 2018. En annan är att allt fler nyhetssajter har automatpublicerat nyheter från TT, Tidningarnas Telegrambyrå. Det innebär att nyheter läggs ut på en nyhetssajt utan att någon redaktör granskat innehållet.  Under 2018 resulterade tre automatpublicerade TT-telegram i 70 anmälningar. 48 av dem fälldes av opinionsnämnden. TT har nu ändrat rutinerna kring automatpublicering. Sedan dess har inga flera anmälningar kommit in.

Det visar att det pressetiska systemet fungerar.

Fällningarna som gäller #metoo och automatutlagda telegram får ses som unika samlade övertramp. Tar vi bort dessa så återstår bara 19 fällningar för hela den svenska pressen 2018. Det är inte mycket och det visar att det pressetiska systemet fungerar. Det är självreglerande och innebär att utgivare runtom i landet ska se till att redaktionerna håller sig till de pressetiska regler som branschen själv har tagit fram. Alternativet är att styra publiceringar via lagstiftning vilket förekommer mer eller mindre i många länder. Det vore inte bra.

Hur gick det för NA 2018? Vi anmäldes för fem publiceringar. Ingen av anmälningarna har resulterat i någon fällning.

Annons