Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Därför kunde Ahmed Agiza utvisas på lösa grunder

Annons

Ahmed Agiza fick komma tillbaka till Sverige. Men fortfarande finns den lag kvar, enligt vilken han utvisades till Egypten. En lag som säger att vilken utlänning som helst kan utvisas på lösa grunder.

I lördagens NA berättar Ahmed Agiza om tortyren i Egypten – och om sitt nya liv i Sverige. Han bor i Örebro län.

Utvisningen av två egyptiska medborgare utvecklades till en av 00-talets stora rättsskandaler. Regeringen beslutade att utvisa de båda, för att de misstänktes för samröre med terroristorganisationer. På inrådan av Säpo lät regeringen CIA ansvara för utvisningen. När amerikanska agenter behandlade de två egyptierna på ett sätt som stod i strid mot svensk lagstiftning stod Säpo-poliser och glodde, utan att göra någonting.

Den regim som styrde Egypten använde tortyr som förhörsmetod. Den svenska regeringen ansåg sig ändå kunna genomföra utvisningarna eftersom den fått garantier från egyptiska myndigheter att tortyr inte skulle användas. Garantier som naturligtvis var komplett värdelösa.

Agiza är nu tillbaka i Sverige. Staten har beviljat honom skadestånd. Är därmed allt frid och fröjd?

Nej, tyvärr inte. Den lag, enligt vilken Ahmed Agiza utvisades, finns kvar.

Så här står det i lagen:

”En utlänning får utvisas ur landet enligt denna lag, om det 1. är särskilt påkallat av hänsyn till rikets säkerhet, eller 2. med hänsyn till vad som är känt om utlänningens tidigare verksamhet och övriga omständigheter kan befaras att han eller hon kommer att begå eller medverka till terroristbrott”.

Det är förbjudet att begå terroristhandlingar i Sverige. Det är självklart. Det är därmed också förbjudet att förbereda terroristdåd. Dessutom kan människor åtalas för stämpling till terroristbrott.

Men om du är utländsk medborgare räcker det med att det kan ”befaras” att du kan göra något dumt, för att bli utvisad. En synnerligen luddig skrivning. Säkerhetspolisen kan gå till regeringen och säga att en person möjligen umgås i fel sällskap och därför kan ”befaras” vara farlig för Sverige.

Så i grunden finns en brist i den svenska lagstiftningen. Det går att utvisa folk på alltför lösa grunder. I det här fallet förvärrades situationen av att Säpo samverkade med CIA på ett sätt som är oacceptabelt.

Lagen kom till långt innan någon visste vad al-Qaida var för något. En utlösande faktor var att ett flygplan mellan Stockholm och Göteborg kapades av kroatiska terrorister 1972. Kaparna lyckades utverka frigivning av sju kroater som satt i svenska fängelser, bland annat de två som 1971 mördat Jugoslaviens ambassadör i Stockholm.

Det var meningen att lagen skulle vara tillfällig. Snart 41 år efter kapningen av flygplanet är den fortfarande i kraft, om än något modifierad, vilket bland annat drabbade Ahmed Agiza.