Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Därför suddar vi inte i NA:s arkiv: "Det här är inte vilken samling som helst"

Artikel 100 av 126
Anders Nilssons krönikor
Visa alla artiklar

Annons

Allt oftare får jag och mina kollegor frågor från personer som vill att vi ska ta bort artiklar som tidigare publicerats på na.se. Det kan vara artiklar och reportage som handlar om precis vad som helst. En idag vuxen person som inte vill att intervjun för 15 år sedan med hen som barn ska ligga kvar på nätet. Eller någon som har ändrat åsikt i en fråga och inte vill att artikeln eller tv-inslaget ska finnas kvar där det tidigare ställningstagandet framförs.  Det kan också vara en bild som någon inte är nöjd med. Eller ett par som skilt sig och inte längre vill synas tillsammans på bild.

Argumentet är oftast att publiceringarna är det första som kommer upp när någon söker på deras namn på nätet. De vill helt enkelt inte bli förknippade med det som har publicerats längre och kräver att vi raderar. ”Om jag söker jobb vill jag inte att arbetsgivare ska läsa det här om mig när de söker på mitt namn”. Ungefär så brukar argumentationen vara. Och jag kan ha förståelse för det. Har du en gång medverkat i media är det inte säkert att du står för det som du sa för 10-20 år sedan.

Om vi börjar radera vissa artiklar här och där så börjar vi också ändra i historien.

Vår huvudregel är ändå att vi aldrig avpublicerar något på na.se. Vi suddar helt enkelt inte i vårt arkiv. Vi sitter på miljontals bilder och artiklar som tillsammans utgör det här länets största elektroniska lokalhistoriska arkiv. Ett annat argument är att vårt arkiv inte är vilken samling som helst.  Vårt elektroniska arkiv speglar mer än något annat vad som hänt i länets kommuner dag för dag sedan 1995. Ett mediehus samlade publiceringar utgör därmed ett speciellt värde. Om vi börjar radera vissa artiklar här och där så börjar vi också ändra i historien. Då skulle vi i rimlighetens namn också springa ned i källaren och klippa bort samma artikel i den aktuella tidningen. Det gör vi inte. 175 års publicerade tidningar får ligga orörda i vårt tidningsarkiv.

Ett argument på senare tid är att den nya dataskyddslagen GDPR gör det möjligt att kräva att medier tar bort vissa publiceringar. Men det stämmer inte. I den nya lagen finns ett undantag för journalistiska ändamål. Grundlagsskyddade medier omfattas inte av GDPR. Det kan tyckas småaktigt att vi inte vill radera händelsenyheter som skett lång tid tillbaka men det är just arkivets helhet som vi försvarar. Att ta bort lite här och där medför på sikt att det historiska nyhetsflödet i arkivet kommer att bli ofullständigt.

Vi publicerar alla fastighetsförsäljningar för att det finns ett stort allmänintresse kring vad bostäder är värda.

Vi får också mycket frågor kring våra publiceringar av vem som köpt och sålt fastigheter i länet. Då och då vill en säljare eller köpare att vi inte ska publicera försäljningen. Vi publicerar alla fastighetsförsäljningar för att det finns ett stort allmänintresse kring vad bostäder är värda. Personer som funderar på att köpa en fastighet vill veta vad den ungefärliga prisnivån är. Precis som fastighetsägare som funderar på att sälja vill veta vad deras hus är värt. Det är ren konsumentupplysning. Om vi struntar i att publicera vissa försäljningar blir konsumentupplysningen, nyttan med information, sämre.