Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

De möter döden på jobbet

Människor i sorg, familjer som löses upp. Marie Karlsson och Birgitta Munther möter så gott som dagligen människor som har förlorat någon närstående.

Annons

De möter döden dagligen och de gråter på jobbet.

– Folk säger ”du vänjer dig” men den dagen jag gör det ska jag sluta, säger Birgitta Munther.

Marie har nyss börjat på Fonus i Hallsberg efter att ha arbetat på ett ålderdomshem i Örebro.

Birgitta har hoppat

in när det behövts under tio års tid och arbetar med styling och färganalys vid sidan av arbetet på begravningsbyrån. Men nej, hon sminkar inte de döda, även om hennes kunskaper hade kunnat komma väl till pass.

– Nej, här i Sverige har vi nästan aldrig öppna kistor, till skillnad från USA, säger Birgitta.

När hon blev tillfrågad om att börja jobba på begravningsbyrån tyckte hon att det lät som ett tungt jobb fyllt av ledsna människor. Men även om både hon och Marie ibland gråter på begravningarna i kyrkan så ser de inga nackdelar med yrket.

– Folk säger ”du vänjer dig” men den dagen jag gör det ska jag sluta, säger Birgitta.

– Jag ser arbetet som ett tillfälle att göra det bästa jag kan för personerna som drabbas. Och man ges bara en chans, säger Marie.

De berättar att det är viktigt att som anhörig låta det ta tid när någon dör, att man inte behöver springa till begravningsbyrån samma dag.

Viktigt få ur sig sorgen

– Det är viktigt att de anhöriga får ur sig sorgen, att de får prata om vad som har hänt när de kommer hit, säger Marie.

I dag ser familjekonstellationerna lite annorlunda ut jämfört med förr och det innebär lite extra arbete.

Mer komplicerat

– Förr var det en familj, nu kan det vara mammans barn och pappans barn och kanske även gemensamma barn. Och det kan finnas barn som inte de anhöriga känner till, det är jobbigt för alla inblandade. Det är lite mer komplicerat nu för tiden, säger Birgitta.

De är båda överens om att det bästa med jobbet är att få träffa människor och finnas till hands.

– Det är en ära att få vara med på den sista resan.

Annons