Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Det är dags för en humanistisk drogpolitik

Annons

Replik till LG Persson artikel ”Narkotikapolitiken under attack igen!” (NA 27/11)

LG Persson skriver i sin debattartikel om en lång tids kamp för ett narkotikafritt samhälle. Han försöker teckna en bild av en humanistisk narkotikapolitik. Resultatet ser vi i dag; det kommer ständigt nya rapporter om ökad problematisk användning, vi har skyhöga narkotikarelaterade dödsfall och vi har ett kontinuerligt inflöde av nya varianter av det som kallas nya psykoaktiva substanser (NPS).

Om man tar av sig de ideologiska skygglapparna ser man att den politik som LG Persson förespråkar är långt ifrån humanistisk.

NPS-drogerna är till största delen ett resultat av den narkotikapolitik som LG Persson vurmar för. Tyvärr är de ofta särskilt otäcka eftersom effekterna åtminstone till en början oftast är okända och skadeverkningarna svåra, till exempel är en inte oväsentlig andel av dödsfallen orsakade av NPS-fentanyler.

Om man tar av sig de ideologiska skygglapparna ser man att den politik som LG Persson förespråkar är långt ifrån humanistisk. Men i stället för att erkänna att dagens politik har fått svåra och negativa konsekvenser går han till angrepp mot dem av oss som vill ha ett annat resultat än dagens. Han gör det genom att misstänkliggöra våra motiv, till exempel genom att hävda att det skulle handla om att fridlysa eget missbruk.

När LG Persson kritiserar debatten låter det som att han är motståndare till exempelvis en åtgärd som sprutbyte. Det är en åtgärd som såväl forskning som myndigheter i Sverige och internationellt har konstaterat är både nationalekonomiskt klok och dessutom mycket humanistisk då den kan minska livshotande smittor. Det borde vara självklart att en sådan åtgärd ingår i en humanistisk socialpolitik.

Den debatt som nämns om konsumtionsförbudets vara eller inte vara är en svår debatt.

Den debatt som nämns om konsumtionsförbudets vara eller inte vara är en svår debatt. Jag har kritiserat detta förbud eftersom det går att se negativa effekter av den lagstiftningen för individer som vill lämna narkotikaproblem bakom sig. Samtidigt går det inte att blunda för att det finns poliser som arbetar dagligen med att hantera narkotikaproblem som hävdar att lagen är ett viktigt instrument. Jag förespråkar därför en oberoende utredning av denna lag.

Jag har själv en erfarenhet av allt för lång problematisk droganvändning bakom mig. Lidandet blev för långt eftersom att dagens politik inte fungerar i praktiken. Jag har dessutom erfarenhet av några tiotals vänner och bekanta vars liv har slutat i förtid för att dagens politik inte fungerar. Att då hävda att det handlar om att jag skulle vilja fridlysa är förolämpande. Vi måste kunna debattera dessa svåra frågor utan misstänkliggörande av motiv.

Det dags för en på riktigt humanistisk narkotikapolitik. Hur den ska se ut behöver vi sak- och partipolitiskt aktiva fokusera mer på än meningslös pajkastning med negativ etikettering av varandra.

Magnus Callmyr

Författare och socialpolitisk debattör

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Mer läsning

Annons