Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Öppet brev till Programnämnd barn och utbildning i Örebro kommun: Besparingen drabbar de mest utsatta i skolan!

Annons
Enligt officiell statistik missar mer än var femte elev de lägsta kunskapskraven redan i årskurs 6. Dessa elever har rätt att få särskilt stöd, för att få åtminstone godkänt i alla ämnen. Det är ett centralt uppdrag för grundskolan. Trots detta lagkrav så ger Örebro i dag enbart 60 procent av dessa elever särskilt stöd under högstadiet .

Programnämnd barn och utbildning i Örebro kommun tänker fatta beslut om besparingar inom Örebros grund- och gymnasieskolor med 102 mkr på onsdag 13 februari. Speciellt avser de att spara på det centrala skolstödet till nästan hälften (cirka 40 mkr).

Centralt skolstöds uppdrag är att stötta de elever som är mest utsatta och behöver extra stöd, såsom barn med funktionsnedsättningar, elever med problematisk frånvaro eller normbrytande beteenden samt även nyanlända elever. Enheten har också ett stort ansvar i att förbättra Örebros skolor genom skolutvecklingsprojekt som ”Bättre tillsammans”, ”Topp 25 2025” med flera. Vi som skriver denna artikel är själva föräldrar till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (ADHD, autism, dyslexi med mera) och våra barn är särskilt utsatta i dagens Örebroskolor.

det här besparingsförslaget är ogenomtänkt, och slår mot de svagaste eleverna!

Programdirektör Charlotta Karlsson Andersson (inom barn och utbildning) beskrev den tänkta besparingen med ”Vi tar från det som är grädden på moset i verksamheten” i Svt Örebro den 4 februari.

Så hur kommer egentligen dessa besparingar slå mot Örebros skolor? Så illa kan väl inte en total besparing på bara ”några procent” slå? Vi hävdar motsatsen; det här besparingsförslaget är ogenomtänkt, och slår mot de svagaste eleverna!

Låt oss börja med att titta på kommunens skolor i dag, hur väl lever de upp till skollagens krav? Enligt officiell statistik missar mer än var femte elev de lägsta kunskapskraven redan i årskurs 6. Dessa elever har rätt att få särskilt stöd, för att få åtminstone godkänt i alla ämnen. Det är ett centralt uppdrag för grundskolan. Trots detta lagkrav så ger Örebro i dag enbart 60 procent av dessa elever särskilt stöd under högstadiet – vilket resulterar i att över hundra barn om året i kommunen slutar grundskola utan fullständiga betyg, på grund av avsaknaden av särskilt stöd.

2018 var Örebro en av de 30 huvudmän som hade chans att söka det högsta bidraget på 43 mkr. Man sökte 12 mkr.

Av de elever som får särskilt stöd då, klarar de sig bättre? Nej, där är Örebro ännu sämre. Det är bara 23 procent av dessa elever som går ut grundskolan med godkänt i alla ämnen. Därmed tvingas ytterligare cirka 100 barn varje år, trots att de fått särskilt stöd, gå ut grundskolan utan de grundläggande kunskaper de behöver för ett yrkesliv – ytterligare ett klart brott mot skollagens krav.

 Inom Centralt skolstöd finns Kompassen som arbetar med så kallade ”hemmasittare” och elever med normbrytande beteende.

Faktum är att Örebros skolor är så bristfälliga att kommunen ”valts ut” till det statliga projektet Samverkan för bästa skola. Under tre år erbjuder Skolverket stöd till de skolor i Sverige som har sämst resultat för att hjälpa kommunen att leva upp till skollagens krav. 2018 var Örebro en av de 30 huvudmän som hade chans att söka det högsta bidraget på 43 mkr. Man sökte 12 mkr.

Så låt oss titta på vilka verksamheter som Programnämnd barn och utbildning anser är ”grädden på moset”? Inom Centralt skolstöd finns Kompassen som arbetar med så kallade ”hemmasittare” och elever med normbrytande beteende. Där finns Lotsen, en specialpedagogisk kompetensgrupp och Perrongen som ger stöd till nyanlända elever. Men där ligger även projektledningen för skolutvecklingsprogrammen, de där programmen som behövdes för att Örebro skulle följa skollagen, ni vet. Vilka delar av denna ”gräddbakelse” avser nämnden skära bort?

Enligt diskrimineringslagen ansvarar varje kommun för att erbjuda ”tillgängliga lärmiljöer” för alla elever med funktionsnedsättning.

Kommunen driver även några mindre särskilda undervisningsgrupper för elever med diagnoser inom autismspektrumtillstånd, totalt cirka 50 platser. Antalet platser har varit i stort sett konstant år efter år – trots ett kraftigt uppdämt behov. Örebro tillämpar inte heller samma resursfördelningsmodell på denna verksamhet trots att den tillämpas för särskola elever med till exempel rörelsehinder.

Enligt diskrimineringslagen ansvarar varje kommun för att erbjuda ”tillgängliga lärmiljöer” för alla elever med funktionsnedsättning. De har en skyldighet att aktivt analysera och korrigera brister (så kallade ”aktiva åtgärder”). Örebro brister fullständigt i att analysera hur den planerade besparingen slår mot våra barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar!

Den ”grädde på moset” som skolpolitikerna vill skära bort slår rakt på Örebros svagaste elevgrupper!

Det finns berättigad kritik mot hur Centralt skolstöd fungerat sedan flera år tillbaka. Vi är många föräldrar till barn med npf som har blandade erfarenheter av dess nuvarande funktion, men det betyder verkligen inte att svaret är minska ett stöd som redan är bristfälligt. Det är nämndens uppdrag att säkerställa att stödet fungerar och utförs effektivt!

Undertecknarna av det öppna brevet kräver att Örebro fortsätter sitt skolutvecklingsprogram till dess att kommunen lever upp till skollagens krav!

Den ”grädde på moset” som skolpolitikerna vill skära bort slår rakt på Örebros svagaste elevgrupper! Att spara på de som behöver mest straffar alla. Pedagoger som sjukskrivs, klasser utan behöriga lärare, elever med misslyckad skolgång som i förlängningen leder till söndertrasade familjer och en allt högre kostnad för andra delar av kommunen. Om man genomför denna besparing abdikerar Örebro från sitt uppdrag att bedriva en grundskola som följer skollagen. Vi har efterfrågat en konsekvensanalys inför beslutet av detta besparingsförslag, men en sådan verkar inte finnas.

Är det verkligen rimligt att Örebros svagaste elever ska straffas av kommunens ”miss”?

Vi hävdar att detta besparingsbeslut strider såväl mot skollagen som mot diskrimineringslagen. Vi begär att Programnämnd barn och utbildning, innan beslut fattas, visar upp en barnkonsekvensanalys utifrån ett funktionshinderperspektiv, där även neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är medräknade. Vi kräver också att Örebro fortsätter sitt skolutvecklingsprogram till dess att kommunen lever upp till skollagens krav!

Och hur var det nu med det statliga stödet till en ”likvärdig skola”? Kommunen ansökte ju bara om 12 mkr av de tillgängliga 43 mkr – de missade därmed 31 mkr, vilket är ungefär lika mycket som det nuvarande besparingskravet på Centralt skolstöd! Detta statliga bidrag hade kunnat användas till precis det vi beskriver och begär ovan.

Är det verkligen rimligt att Örebros svagaste elever ska straffas av kommunens ”miss”?

Detta besparingskrav är ogenomtänkt och av dålig kvalitet! Att ge stöd åt de mest utsatta eleverna i Örebro är inte någon ”grädde på moset”. Det är kommunens grundläggande uppdrag och en investering för framtiden!

Karolina Lager, Lotten Grape och Erika Gard

Föräldranätverket Barn i Behov Örebro

Svante Norr

ordförande Attention Örebro Lokalförening

Kristina Blom Schäfer

ordförande Autism- och Aspergerföreningen Örebro län

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel
Annons