Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Replik. Till Annika Helker Lundström (19/7) Allt svårare att förklara vindkraftens fördelar

Annons

Annika Helker Lundström, vd Svensk Vindenergi, företräder en bransch i kris. Det blir allt svårare att förklara vindkraftens förträfflighet.

Att 79 procent av invånarna i länet är positiva till mer vindkraft framhåller hon som ett argument för den. Men Som-enkäten pekar också på att bara runt 13 procent av Sveriges befolkning är mycket positiv till vindkraft nära sitt fasta boende eller fritidsboende. 87 procent vill slippa dem inpå knutarna, vilket är fullt förståe-ligt med 200 meter höga jättemaskiner i såväl skogs- som jordbrukslandskapet.

Det gör att rätt många måste köras över för att placera 4 000 turbiner på land. Och vad talar för att vindindustrins aptit är mättad med dessa 4 000?

Helker Lundström har länge talat om höjd ambitionsnivå för förnybar energi. Nu kommer klartexten. Mer subventioner krävs. Regering och riksdag har kommit överens om just ambitionsnivån, uttryckt i kvotplikten.

Nu har branschen förbyggt sig. Överskottet på vindel leder framförallt till att ersättningen från certifikatsystemet sjunkit drastiskt. Kärnkraftens ökade tillgänglighet efter uppgraderingarna, välfyllda vattenmagasin och dämpad konjunktur är orsaker till de låga elpriserna i dag. Och i någon mån vindkraftens expansion. Men den är fortfarande en blygsam andel av vår el.

Att hela vindkraftbranschen är i gungning, att branschen blöder, att utbyggnadstakten hotar att avstanna, att det inte går att låna i banken med dagens kalkyler. Allt detta kan vi läsa i branschens nödrop i brev till regeringen.

Problemen är självförvållade. Systemet med certifikaten är glasklart och fungerar ju som det var tänkt. Varför ska vi rädda de som felinvesterat just i den här branschen?

Hon säger också att mer vindkraft skulle ge billigare el till hushållen. El är alltså för billig för att vindkraft ska löna sig, men mer vindkraft ska ge billigare el!

Hur mycket behöver då certifikaten ge? 40 öre? 50 öre? De flesta verkar räkna med att ett nybyggt vindkraftverk för att gå ihop behöver intäkter runt 60–70 öre per kWh. För ett modernt nybyggt vindkraftverk får man för närvarande skjuta till två miljoner kronor per år, också enligt nödropet från branschen.

För överskådlig tid har vi den el vi behöver plus ett överskott. Svensk elproduktion har nästan inga koldioxidutsläpp. Svensk vindkraft påverkar koldioxidutsläppen marginellt i Europa. Den europeiska vindkraftlobbyn ropar också på hjälp. Tillgången på utsläppsrätter där är så stor att de blivit för billiga. För vindkraft alltså.

Vad närboendes inflytande var värt i Lekeberg vet vi nu. Vad den blir värd i Nyckelhult, Askersunds kommun vet vi snart.

Fina ord av Annika Helker Lundström om ansvar och hänsyn till naturmiljöer och närboende klingar falskt. Inse att av industrin går inte att kräva mer än att de gör vad de får tillstånd att göra. Den politiska nivån måste sansa sig. Av dem kan vi begära att de tar mer hänsyn till de drabbade.

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel
Annons