Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Svensk torv är ingen ändlig resurs

Annons
Torvskörd görs numer på redan dikade mossar som när de färdigskördats återställs.

Replik: I en debattartikel med rubriken ”Dra nytta av hästbajset” i NA den 5 maj av Peter Granborn, vd, Scandbio, påstås att torv är en ändlig resurs och att torvutvinning förstör känsliga naturmiljöer.

Detta är helt fel. Sverige har näst intill oändliga mängder torv och tillväxten är större än uttaget så det råder ingen brist på torv. Torven som skördas kommer enbart från dränerade torvmarker, som dikats ut av tidigare generationer med bidrag från staten för att utöka jord- och skogsarealen.

Här sker torvutvinning aldrig i känsliga naturmiljöer eftersom det endast är dränerad torvmark med mycket låga naturvärden som får täkttillstånd.

Påståendet om att torv är en ändlig resurs grundar sig främst i uppgifter från trädgårdstidningar i andra europeiska länder där torv för utvinning finns kvar i mindre kvantiteter och som inte skördas på dränerade torvmarker som vi gör i Sverige och Norden. Här sker torvutvinning aldrig i känsliga naturmiljöer eftersom det endast är dränerad torvmark med mycket låga naturvärden som får täkttillstånd.

För torvbrukets behov räcker de mossar som redan är dikade för ett hållbart torvbruk och inga anspråk görs på orörda mossar. Dikade mossar läcker växthusgaser och torvbruk innebär att torven kan användas och binda in koldioxid i växtmassan. När torven på dessa marken skördats klart, vilket tar cirka 20 år, måste marken återställas och blir då intressanta livsmiljöer med höga miljövärden både för människor och natur.

Detta är även bra för klimatet eftersom den nya efterarbetade marken blir en kolsänka.

Det är i själva verket så att tack vara vårt svenska torvbruk har dränerad torvmark som förstörts genom diktning förvandlats till värdefulla naturmiljöer i form av fågelsjöar, ny våtmark eller skog. Detta är även bra för klimatet eftersom den nya efterarbetade marken blir en kolsänka.

Det är beklagligt att kunskaperna i ämnet torv så ofta bygger på okunskap och fördomar i stället för uppdaterade kunskaper och ny forskning. Fokus borde ligga på den stora potential som finns i hållbart torvbruk. Torven som skördas har många användningsområden; som strö till hästar och andra djur, odling, energi, men också för sanering av olja, rening av gråvatten för fritidshus och biodrivmedel. Med ny teknik kan stallgödsel baserad på torvströ tillvaratas i ett ekologiskt kretslopp med unika miljöfördelar.

Så ge torven den plats den förtjänar – som en värdefull hållbar svensk råvara med många användningsområden som varje år tillväxer mer än vi skördar.

Ingrid Kyllerstedt

Ansvarig för politik och kommunikation

Branschföreningen Svensk Torv

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel
Annons