Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Radarbilder för att identifiera väderfenomen är ett mycket viktigt verktyg, men ibland kan den vara lite lurig. Det är vad denna lilla historia från våren 2005 handlar om.

Annons

På radarbilder syntes nederbördsekon på många platser i norra och östra Sverige. När man sedan tittade på observationer som var gjorda fanns det i stort sett inte någon plats som hade noterat att det förekom något regn eller snö. Hur kan detta komma sig? Det finns ett par förklaringar.

Den ena är att observationer görs för vissa bestämda punkter och att man inte vet något om vad som hänt mellan dessa.

Den andra förklaringen (som i det här fallet troligen var den bästa) är att det faktiskt har fallit nederbörd men den har aldrig kommit ner till marken. Om det finns ett skikt med torrare luft en bit under molnen kan nederbördsdropparna som faller avdunsta när de kommer ner i den. Detta kan man se som vertikala "streck" under molnen och det kallas på fackspråk fallstrimmor. Ibland kan de även vara formade som en krok beroende på att vinden tar med sig vatten- eller ispartiklarna en bit.

Om det finns mycket fukt i molnen och nederbörd fortsätter att falla från dessa kan fallstrimmorna efterhand nå allt längre ner mot marken. Den torra luften blir fuktigare och till sist kan regnet eller snön även nå marken.