Annons
Vidare till na.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Det gamla språket öppnar vägen till ett nytt språk

Alltför många grundskoleelever når inte den kunskapsnivå som krävs för att komma in på gymnasiet. På gymnasieskolan väcker den stora andelen avhoppande elever oro. Samtidigt välkomnar vi ensamkommande barn och flyktingfamiljer med barn, till den svenska skolan så fort som möjligt. Barn som har ett annat modersmål som sitt förstaspråk.

Ett barn med svenska som modersmål börjar skolan med 8000 – 10 000 ord. Det utlandsfödda barnet som kommer till Sverige som 7-åring, måste lära sig minst 8000 ord plus de 4000 nya ord som klasskamraterna lär sig under skolåret.

Om utlandsfödda barn ska lyckas i skolan krävs tvåspråkig undervisning.

Man kan alltså räkna fram språksvårigheterna för utlandsfödda barn. Nyanlända barn måste med andra ord få helt andra resurser om de ska nå  samma mål som svenskfödda barn. Om utlandsfödda barn ska lyckas i skolan krävs tvåspråkig undervisning.

Dessa barn måste få sitt eget modersmål och sin egen kultur bekräftad. Hur ska de annars kunna ta till sig ett nytt språk och en ny kultur? Där borde integrationen börja om vi vill nå ömsesidig respekt och förståelse.

Vi infödda svenskar måste tänka om och inte förvänta oss, att nya medborgare ska överge sin identitet och bli precis som vi. Integration kräver ett ömsesidigt förhållningssätt, och språket är vårt viktigaste kommunikationsmedel.

Barnfattigdom motverkas av att alla barn får en rättvis chans att lyckas i skolan. Den politiska diskussionen om barnfattigdom väcks ofta i jultid och handlar om föräldrars försörjningssvårigheter i utanförskapsområden. Diskussionen borde handla om hur vi ska få utlandsfödda barn att bli jämställda med sina infödda klasskamrater.

Claes Thulin

Bergslagen

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel