Annons
Vidare till na.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Efter kommunsammanslagningen: Östernärke har blivit till nåt som katten släpat in

Den senaste tiden har det förts en debatt om neddragningar av busslinjer och turtäthet i den östra delen utav länet. Aktionsgrupper har bildats i den länsdelen som motsätter sig detta och ansvariga för busstrafiken försvarar sig med att det finns för få som åker buss och det kostar för mycket att hålla busstrafiken i gång.

Jag håller med, finns det inte folk som åker buss kan man inte hålla trafik i busslinjer.

Jag vill mer tänka på varför det har blivit så i den östra delen av Örebro kommun. Jag känner det som att man i centrala Örebro under lång tid, allt sedan kommunsammanslagningen 1971, betraktar Östernärke som något som man tycker ”katten har släpat in” i maktens korridorer.

Den delen har sedan dess långsamt fått dö sotdöden. Bygg hellre ett kulturcentrum för 500 miljoner än att göra något i Östernärke.

Det var nog något man såg i Västernärke och även om inte det har varit något självspelande piano i det ”nya” Lekebergs kommun, som bröt sig ut från Örebro kommun 1995 och bildade en egen kommun, så är det en helt annan spänst och livskraft i den delen av länet med nybyggnationer, skolor, äldreboenden, småföretag, med mera. Förutsättningarna var likartade från början vid sammanslagningen 1971.

Varför är det så och varför har det blivit så?

Jag tycker detta skulle vara en intressant forskning för någon doktorand uppe vid universitetet men med tanke på den kultur som råder där så lär nog ingen sådan forskning få komma till stånd.

Sven Jönsson

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel