Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ung arbetsmarknad: Neurolog

Först var Fredrik Walentin tekniskt intresserad och tänkte sig en framtid som ljudtekniker. Men några år efter att han gått ut teknisklinje på gymnasiet – efter att ha hunnit med att avverka jobb som truckförare och cafébiträde – bestämde sig Fredrik för att bli specialistläkare inom neurologi.

Annons
- Hjärnan och kroppen fungerar ganska likt ett elsystem, säger Fredrik Walentin, neurolog. BILD: STEFAN HAZIANASTASIOU

Fredrik Walentins mamma var läkare och ville att sonen skulle följa i hennes fotspår.

– Men det var inget jag ville själv. Jag spelade i ett rockband, var teknik intresserad och ville bli ljudtekniker. Därför gick jag en teknisk utbildning på gymnasiet. Jag har alltid tyckt om att jobba med elektroniska system, säger Fredrik Walentin.

Efter att ha gått ut gymnasiet jobbade Fredrik med flera olika jobb. Han jobbade bland annat på ett café och som truckförare. Men det var först när han fick jobb som sjukbiträde som han fastnade för sjukvården, och bestämde sig för att studera vidare.

– Jag läste upp betygen på komvux och läste in naturämnena som jag saknade, säger Fredrik Walentin.

Likt ett elsystem

Efter att ha kommit in på läkarutbildningen i Göteborg vid 23-års ålder, dröjde det inte länge fören han bestämt sig för vad han ville pyssla med i framtiden.

– Jag blev snabbt intresserad av neurologi. Det är läran om nervsystemet och dess sjukdomar. Det är egentligen inte så konstigt eftersom hjärnan är så fascinerande och också för att jag länge haft ett intresse för elektronik. Hjärnan och kroppen fungerar nämligen ganska likt ett elsystem, säger Fredrik Walentin.

Fredrik studerade i fem och ett halvt år på läkarutbildningen.

Sin allmäntjänstgöring (AT) genomförde han på Universitetssjukhuset i Örebro. Redan helgen efter att AT-tjänstgöringen var avklarad började han arbeta på kliniken. Han påbörjade en specialisttjänstgöring (ST) och under fem år fördjupade han sina kunskaper i neurologi. Trots att han nu jobbat som läkare i tolv år har han inte tröttnat på sina arbetsuppgifter.

"Spännande område"

– Det är ett otroligt spännande område att jobba med. Den senaste tiden har det gjorts stora framgångar i forskningen. Det kommer nya mediciner och behandlingsmetoder hela tiden. Vi kan helt plötsligt behandla patienter som tidigare inte var botbara, säger Fredrik.

Fredrik nämner bland annat nya effektiva mediciner som hjälper vid Multipel skleros och påtagligt minskar risken för unga människor att bli handikappade, blodproppslösande mediciner vid stroke, hjärnoperationer som behandlar patienter med Parkinsons sjukdom och botoxsprutor som kan minska spasticitet.

– Vi har hand om människor med svåra sjukdomar och det kan ibland kännas tungt men mötena med patienter och anhöriga ger ofta väldigt mycket tillbaka. Man är ofta väldigt tacksam för våra insatser, även om de ibland bara består i att trösta och lyssna, säger Fredrik.

Yrke: Specialistläkare

Arbetsuppgifter: En neurolog är utbildad för att behandla, diagnostisera och hantera personer med sjukdomar i nervsystemet. Neurologiska sjukdomar kan drabba hjärnan och ryggmärgen. Några exempel på åkommor som en neurolog behandlar är huvudvärk, epilepsi, Parkinsons sjukdom, Cerebral pares, och fysiska skador på hjärnan. En neurolog jobbar ofta i team med olika arbetsgrupper inom sjukvården, som t.ex. sjuksköterskor, sjukgymnaster arbetsterapeuter, logopeder och kuratorer.

Utbildning: För att bli läkare finns det grundutbildningar vid Karolinska Institutet i Stockholm samt vid universiteten i Uppsala, Linköping, Lund, Göteborg och Umeå. Den grundläggande utbildningen är 5,5 år lång. Den avslutas med en läkarexamen. I Karolinska Institutet i Stockholm samt vid universiteten i Örebro, Uppsala, Linköping, Lund, Göteborg och Umeå. I utbildningen ingår både teori och klinisk-praktiska studier, vilket innebär arbete med patienter. Efter den grundläggande läkarexamen följer en vidareutbildning. Den görs i form av allmäntjänstgöring (AT) och specialiseringstjänstgöring (ST). Under vidareutbildningen får man lön. I minst 5 år pågår en specialisttjänstgöring.

En färdig utbildad neurolog behöver ständigt färska upp sina kunskaper inom området, eftersom det hela tiden sker nya framsteg i forskningen. För att hänga med i utvecklingen sker det ofta vidareutbildningar i former av kurser och deltagande på kongresser i Sverige och utomlands.

Framtidsutsikter: Arbetsmarknaden för läkare är stark och arbetslösheten är mycket lägre än genomsnittet för samtliga yrken. Under det närmaste året förväntas ingen förändring utan det kommer att vara fortsatt brist på läkare i hela landet. Störst brist är det på läkare med specialistkompetens i allmänmedicin, psykiatri och radiologi (röntgenläkare). Det har länge varit störst tillgång på läkare i Stockholm, men bristen bedöms bli stor ett år framåt även där. Det utbildas inte tillräckligt många läkare i förhållande till arbetsmarknadens behov. I Sverige finns det idag cirka 32 neurologspecialister per miljon invånare. Men enligt Svenska Neurologföreningens beräkningar behövs det mellan 50 och 60 neurologspecialister per miljon invånare. Inom en tioårsperiod räknar man dessutom med att 200 specialister kommer att nå pensionsåldern. Behovet av nyutbildade neurologer är stort enligt föreningen.

Källa: Arbetsförmedlingen, Svenska Neurologföreningen

För- och nackdelar

Fredrik Walentin listar för- och nackdelar med jobbet som neurolog.

Nackdelar

* Långa dagar, i synnerhet vid jourarbete.

* Ganska mycket stress och ansvar

* Mentalt påfrestande, inte minst då unga blir svårt sjuka eller dör.

Fördelar

* Många stimulerande mänskliga möten

* Ständigt lära sig nya saker

* Ofta en känsla att man gör nytta

Mer läsning

Annons