Annons
Vidare till na.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

En julafton

Så ödslig, vår värld kan kännas,

en julaftonsdag, som den här.

När jag, blickar ut över nejden,

mot en skog, som på tystnaden bär.

Plötsligt, hörs ett skri från en fågel,

ensam, svävande, högt i det blå.

Kanhända, han bär på en längtan,

till ett möte, där man är två.

Denna ensamhet, ack så vanlig,

den finns också, i människoland.

På en julaftonsdag, som denna,

när alla borde, gå hand i hand.

I en luft, så kall och fuktig,

på en väg, så mörk och ful.

Inte är det, så här det skall kännas,

denna dag, då det ska firas jul.

En bäck, forsar fram utmed vägen,

den tar vemodet med sig, bort.

Tack o lov, återkommer det ljusa,

nu, när dagen börjar bli kort.

Var det tankar, runt gångna tider,

som gäckades med mig, ett tag,

och som väckte, allt detta vemod,

denna gråkalla, julaftonsdag.

”A-M Käll”

Degerfors

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel