Annons
Vidare till na.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

En svinaktig historia

Vid årsskiftet kom avslöjandet. Tyska grisar och höns hade matats med djurfoder som innehöll miljögiftet dioxin långt över de tillåtna gränsvärdena. Nu drabbas den svenska svinuppfödningen helt oförskyllt av konsekvenserna.

Med enkel vardagslogik så borde det inte vara så. Om uppfödare avslöjas med att bryta mot reglerna och ge djuren gift så borde det medföra att konsumenterna slutar handla direkt. Åtminstone i vår del av världen där vi har ekonomiska möjligheter att välja vad vi ska sätta på bordet.

Dioxinskandalen satte snabbt det tyska fläsket i vanrykte. Kina, Ryssland och Ungern stoppade importen av hälsoskäl. Något sådant stopp finns inte i Sverige. I stället har importen av tyskt griskött till Sverige ökat.Storhushållen är de största kunderna av fläsk och ska hålla sig till upphandlingsreglerna. Där är det billigast som gäller, för att hushålla väl med skattepengarna.

Det finns två problem med denna handelskedja. En elev på skolbespisningen har små eller inga möjligheter att ta ställning till om han eller hon vill äta fläskkarrén från Tyskland. För att vara en aktiv konsument måste man ha kunskap.

Det andra problemet drabbar svenska grisuppfödare. Branschen hävdar att grisuppfödare inte ens innan det tyska prisraset hade en chans att konkurrera på lika villkor. Svenska djurhållningsregler gör köttet dyrare. Att grisuppfödningen har stora lönsamhetsproblem är uppenbart. Under den senaste månaden har 100 svenska grisbönder lagt ner sin produktion och fler väntas följa.

Handel är i sig av godo. Sverige har blivit ett rikt land eftersom vi handlat med andra länder allt sedan tidernas begynnelse. Utan export och import skulle denna nordeuropeiska utmark knappast vara värd att bo i. Handel är också avgörande för att dagens fattiga länder ska ha en chans att skapa en bättre framtid. Ofta har dessa länder en klar fördel i sina förutsättningar för jordbruk och livsmedelsproduktion.

I slutändan är de vi konsumenter som har makten, makten att kräva ursprungsmärkning och innehållsförteckningar på alla livsmedel. Det gäller i butiken och det gäller i skolmatsalen. Politiker ska besluta om reglerna och producenterna erbjuda sin varor.