Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

 En vinst för hela samhället

Annons
Jens Schollin. Det har nu gått 13 år sedan högskolan i Örebro fick status som universitet. Den årliga tillväxten under perioden 1999 till 2008 har överträffat de stora universitetsorterna.Arkivbild: Petter Koubek

Flera nya universitetsregioner överträffar storstadsregionerna när det gäller tillväxt. Regeringen bör ytterligare stimulera den utvecklingen genom att skapa incitament för de lärosäten vars studenter får jobb eller startar företag.

I höstens forsknings- och innovationsproposition gav utbildningsminister Jan Björklund besked om miljardsatsningar på spetsforskning och specialiserad forskning inom medicin. Det är bra, men tar inte tillräcklig hänsyn till den avgörande roll som de nya universiteten och högskolorna spelar för Sveriges tillväxt.

Storstadsregionernas viktiga roll som tillväxtmotorer är väl etablerad i den offentliga debatten. Men en ny rapport från Entreprenörskapsforum, Universitet som drivkraft för tillväxt och utveckling, visar att flera nya universitetsregioner faktiskt har högre tillväxt än storstadsregionerna.

1999 fick högskolorna i Örebro, Växjö och Karlstad status av universitet. Under perioden 1999–2008 uppvisade Örebro län en genomsnittlig årlig tillväxt med 4,36 procent, vilket överträffade tillväxten i Stockholmsregionen, Västra Götaland och Skåne med en halv procentenhet. Även Kronobergs och Värmlands län hade högre tillväxt än dessa tre storstadsregioner med 4,68 respektive 4,15 procent i årlig ökning av bruttoregionalprodukten, BRP.

Det är siffror som inte bara Jan Björklund, utan även näringsminister Annie Lööf (C) borde ta på allvar.

Den starka tillväxten kring de nya universiteten kan tyckas förvånande. Men siffrorna pekar på de positiva effekterna av satsningar på högre utbildning och forskning utanför storstadsområdena och de traditionstyngda äldre lärosätena.

Den mest konkreta effekten är de överspillningseffekter som uppstår kring ett universitet. Kunskap från forskningsmiljöer, exempelvis om ny teknik och bättre metoder, sprids till det lokala näringslivet och leder till ökad produktivitet och tillväxt.

Närheten till akademisk utbildning och forskning gör samtidigt att företagen stimuleras kunskapsmässigt. Företagens egen forskning och utveckling ökar, samtidigt som innovationer, som föds i den akademiska miljön, kan exploateras.

På längre sikt innebär en höjd utbildningsnivå en utveckling i riktning mot en kunskapsbaserad tjänsteekonomi i regioner som tidigare präglats av traditionell tillverkningsindustri. Det skapar tillväxt och starka regioner, eftersom tjänsteekonomin är mind-re sårbar för konjunktursvängningar.

Men dessa förändringar tar tid och är beroende av att näringsstrukturen på orten och universitetets inriktning harmonierar. Örebro universitet har, i likhet med många av de andra nya universiteten och högskolorna, tagit en mer entreprenöriell roll än de större och äldre universiteten. Gradvis har vi blivit allt bättre på att samverka med samhället och näringslivet.

Potentialen i akademiska satsningar utanför storstäder och traditionella lärosäten är långtifrån uttömd. Regeringen bör komplettera sina satsningar med en tydlig förstärkning av de nya universiteten, med inriktning mot samverkan med näringslivet och regional tillväxt.

Hela samhället vinner på att högskolor och universitet utvecklar sin samverkan med näringsliv och arbetsmarknad. Dagens tilldelning av medel innehåller dock tyvärr ingen premiering av ett sådant agerande.

Regeringen bör pröva möjligheten att fördela extra medel utifrån hur stor andel av de utbildade som får arbete efter examen samt hur många som startar företag. Det är enkla och tydliga mått som tydligt visar på framgång vid sidan om sedvanliga vetenskapliga publiceringar och utmärkelser.

De regionala universitetens bidrag behövs om Sverige ska kunna möta den globala konkurrensen. En satsning som belönar de universitet som tar samverkansuppgiften på allvar, skulle kunna stimulera den regionala tillväxten ytterligare. Flera av Sveriges mellanstora städer skulle då ytterligare kunna öka sina viktiga bidrag till att höja hela landets tillväxt.

Jens SchollinRektor, Örebro universitet

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel
Annons