Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Annons

Är kameraövervakning detsamma som att en journalist filmar för ett mediehus?

Frågorna ställs på sin spets efter att högsta förvaltningsdomstolen beslutat att så kallade drönare numera lyder under kameraövervakningslagen. En drönare är en liten flygande farkost med kamera som styrs med fjärrkontroll från marken. Den har snabbt blivit ett bra hjälpmedel för många mediehus när det gäller att filma och fotografera nyhetshändelser från ovan.

Domstolens beslut innebär att NA som medieföretag måste söka tillstånd varje gång vi ska flyga med vår drönare. Chansen att vi ska få klartecken är minimal då tillstånd bara ges om syftet med användningen är att förhindra, utreda eller avslöja brott samt att förhindra olyckor. Med andra ord kommer ingen som söker någonsin att få klartecken att flyga med drönare i fortsättningen.

I grunden handlar det om att skydda den personliga integriteten. Att ingen ska kunna övervakas av någon med hjälp av en drönare. Det är ett gott syfte men att jämställa medieföretags journalistiska arbete med allmän kameraövervakning är helt galet. Det är två skilda saker. Enövervakningskamera har ett helt annat syfte än våra journalisters filmer och bilder.

Snart är det O helga natt och Musikhjälpen på Stortorget i Örebro. Vi kommer givetvis att vara där och följa folkfesterna med tusentals människor. Reportrar kommer att intervjua, fotografera, filma och livesända. Men för att få en bra överblick skulle vi behöva använda en drönare som på avstånd ger oss fantastiska bilder och filmer av arrangemangen. Det får vi inte på grund av förvaltningsdomstolens integritetsnoja.

Domstolens beslut blir ännu mera korkat av att vi i praktiken kan hyra en helikopter eller ett flygplan och filma och fotografera var vi vill. Vi kan också ställa oss på en balkong eller ett hustak och filma de stora folkfesterna. Helt lagligt. Men vi får inte fästa en kamera på en liten farkost och filma på behörigt avstånd.

Genom åren har vi haft stor hjälp av vår drönare för att kunna visa aktuella översiktsbilder i olika sammanhang. Inte minst då vi inte har kunnat komma nära av säkerhetsskäl. När det brinner och det finns explosionsrisk har vi inte fått gå nära men vi har fått tillstånd att filma med vår drönare över det avspärrade området.

Beslutet i högsta förvaltningsdomstolen visar att lagstiftningen inte alltid hänger med den tekniska utvecklingen. Det blir extra allvarligt då vi som mediehus begränsas och förhindras att göra vårt arbete. Det blir i slutänden ett demokratiskt problem och ett hot mot yttrandefriheten.

Annons